Forskningsfinansiärerna försöker se in i framtiden

Så blev det den 25 oktober, i förra veckan, och här är vad forskningsfinansiärerna tycker att den kommande Forskningspolitiska Propositionen bör innehålla. “Analys och förslag till regeringens forsknings- och innovationsproposition” heter ett av mästerverken. Det är samordnat och ingivet av Vetenskapsrådet under medverkan av Formas, Fora, Energimyndigheten, Vinnova och Rymdstyrelsen.

En sammanfattning av forskningsfinansiärernas viktigaste gemensamma förslag kan anges så här:

  • Utbildning och forskning måste bli internationellt konkurrenskraftig (är det inte idag)  genom rekrytering av världsklass-forskare och strategiskt ledarskap (finns inte heller)
  • Topp-forskningen ska flytta fronten framåt, men också bli användbar för samhället
  • VINNOVAs Strategiska Innovationsområden (med Energimyndigheten och Formas) får stöd. Ytterligare resurser bör anvisas. (Men är de tillräckliga, frågar jag)
  • Utmaningsdriven forskning och strategiska forskningsområden bör också förstärkas
  • Nationell samordning behövs för EU-forskning och Lunds ESS, med rejäla resurser

Vinnova har givit in en egen framställning om vad den Forsknings- och innovationspolitiska propositionen bör innehålla. “Stärk Sveriges attraktionskraft i den globala kunskaps-ekonomin“. Charlotte Brogren, Vinnovas Generaldirektör ger i Svenska Dagbladet en sammanfattning av myndighetens förslag, som är kort och informativ.

Vinnovas framställning är mer innovations-driven än den gemensamma skrivelsen. Forskningssatsningarna bör också stärka Sveriges attraktionskraft i den globala samhälls-ekonomin. Myndigheten ger 14 förslag inom fem områden för att öka avkastningen på offentliga investeringar på forskningsområdet.

Vetenskapsrådet “Forskningskvalitet för framtiden” är, kanske som sig bör, inom-vetenskapligt orienterad. I sammanfattningen på dryga 4 sidor finns inte ordet innovation nämnt en enda gång.

Ett annat inspel, som motvikt till Vetenskapsrådet, skulle jag vilja länka till. Det är Entreprenörskaps-kommitténs, under ledning av professor Pontus Braunerhjelm. En  länk till den skrivelsen har jag fått nu. (Regeringens dåliga hemsida hade den inte tidigare). . Kort kan jag konstatera att den framställningen är problem-orienterad, dynamisk och klart framtids-orienterad. Hoppas den får stor uppmärksamhet och inflytande.

För att få en indikation på vilket innovations-perspektiv de olika inlagorna har räknar jag antalet gånger som ordet “innovation” finns med. Så här är resultatet

  • Den gemensamma framställningen lett av Vetenskapsrådet – 132
  • Vetenskapsrådets egen framställning – 30 gånger
  • Vinnovas egen framställning – 410 gånger
  • Entreprenörskaps-kommitténs framställning – 144 gånger
Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.