Det är en oroväckande utveckling i EU:s nya och viktiga tillsynsmyndigheter och regelsättare. Konsumenterna kommer inte till tals. Det gäller bankkunderna, försäkringstagarna och pensionärerna (blivande och befintliga), samt de som står för deras tjänster, som bankerna och försäkringsbolagen.
Tre nya och viktiga institutioner bildades 2011, Det är väldigt få som ens känner till dessa institutioners existens. Trots att de är viktiga. och inte får vi någon hjälp av media….
Vilka är dessa?
- Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, i Paris, Esma
- Europesika föräkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, i Frankfurt, EIOPA
- Europeiska bankmyndigheten, i London, EBA
- Europesika systemriskmyndigheten, i Frankfurt, ESRB (Som är samordnare)
Den som slagit larm om det otillständiga tillståndet är EuroFinUse, European Federation of Financial Services Users, en intressegrupp för den finansiella sektorn. Varje EU-institution skall ha en eller flera konsultations-paneler som ger synpunkter från olika intressen. Av de som sitter där skall hälften vara konsumentföreträdare.
Nu visar det sig att konsumenterna nästan inte allls är med i dessa paneler. I Esmas paneler är så gott som alla utsedda genom förslag från nationella reglerare, dvs de som vill styra och ställa genom lagar och regler. Endast 3 av 30 ledamöter är utsedda av konsumentorganisationer, dvs för att bevaka användarnas och konumenternas intressen Det är likadant i de andra två viktiga organen EIOPA och EBA.
Den som påpekat tokigheterna, som kan få allvarliga konsevenser för oss konsumenter, är Financial Times som i sin specialutgåva för investerare på måndagarna publicerat nyheten. Tidningen uppmärksammar att konumenter och investerare inte fått den medverkan som lagstiftningen faktiskt påbjuder. Frågan har dock inte uppmärksammats i våra finansiella media, som jag sett, vilket gör att detta blogginlägg känns angeläget.
Felaktiga eller alltför detaljerade regelverk är något som är direkt innovationshämmande.
Vi kan idag läsa i Dagens Industri om problemet för de svenska (och andra) banker. Torun Nilsson skriver ledarte idag i DI om hur regelverket tycks vara för sitt eget höga nöjes skulle. Så mycket regleringar som möjligt, och ibland helt obegripliga. (Gick tyvärr inte att länka till ledaren förrän nu (lördag) alltså med stor eftersläpning)
Vill Du hitta svensk återkoppling och referens, till ovanstående institutioner så är det Finansinspektionen som kan rekommenderas. (Däremot skall man ha klart för sig att FI tillhör regelivrarna.)