Nu finns det inte utrymme för något annat än det politiska spelet i Sverige. Reportage, anklagelser, intervjuer, kommentarer utan något nytt eller viktigt fyller etern och alla tryckta medier. Men här kommer lite nyheter som är framåtblickande och kanske positiva. På tisdag i nästa vecka, den 9 december, sammanträder Ecofin-rådet i Bryssel för att diskutera ett antal viktig frågor, som har klar framtidsfokus. Förberedelser inför det toppmöte som sedan hålls den 18 – 19 december.
Den viktigaste frågan gäller EU-kommissionens stora infrastruktur-satsning. Det är dess ordförande Jean Claude Juncker som föreslagit ett program som totalt ska landa på 315 miljarder euro. Vad innehåller denna satsning? Jo, så här ser det ut:
- Europeiska Investeringsbanken ställer upp med 5 miljarder euro. EU tar för sin del 16 miljarder ur budgeten. Det blir totalt 21 miljarder. Detta ska vara ett riskkapital som ska garantera investeringar från privata och offentliga investerare. Ta första risken. Hela den här operationen tror EU-kommissionen kan ha en hävstångseffekt på 15 gånger. Det skulle i så fall betyda 315 miljarder i investeringar år 2017, om två år.
- Det pågår ett arbete i en särskild Task force för att inventera de investeringsobjekt som finns. Själva risktagandet -garantin – ska en central investeringsfunktion i EU svara för.
- Samtidigt ska investeringsklimatet i EU förbättras – både på EU-nivå och nationell nivå. Och den inre marknaden ska stärkas, enligt EU-kommissionen.
Vad säger Sverige om detta? Från början sa finansminister Magdalena Andersson nej. Men nu säger regeringen ja. Det framgår av den kommenterade dagordning som finansdepartementet gjort upp.
Sedan kan man fundera på om det verkligen är möjligt att med så små pengar, som 21 miljarder euro, få till stånd investeringar på hela 315 miljarder. Den frågan tas upp av European Round Table of Industrialists, ERT, något som Financial Times rapporterar om idag.
ERT består av de företrädare för de 50 största europeiska företagen, med en omsättning på 1300 miljarder euro och med 7 miljoner anställda. Ordförande fram till i våras var svenska Leif Johansson, och han är kvar som stöd åt den nye ordföranden fransmannen Benoit Potier. Han menar att EU borde satsa betydligt mer av egna pengar. Och han betonar att först måste man inventera behovet av investeringar, därefter fundera på hur dessa ska finansieras. Nu gör man omvänt.
Det finns andra viktiga frågor på Ecofin-rådets möte, men Du kommer inte att kunna se detta i svenska medier. Dit hör översynen av Europe 2020-strategin och kommissionens årliga tillväxtöversikt. Där framgår på sidan 17 från 2014 års rapport de sju områden där Sverige har fått bakläxa av EU-kommissionen. Den rapporten och den pinfärska för 2015 kan var en lämplig helgläsning, och ger en hel del att tänka på.
Sedan kommer också den europeiska nya valpskatten, som Sverige har motarbetat tidigare, upp på agendan. Men, var den nuvaranade svenska regeringen står är lite oklart. En skatt på finansiella tjänster är inte särskilt tillväxtfrämjande, det visade Stig Malm-skatten i Sverige.