Digitaliseringen drar benen efter sig i Sverige

Trots att Sverige ligger väl till på digitaliseringens område, åtminstone rent tekniskt, så går genomförandet inte alls i den takt som vore önskvärt. Det gäller i offentlig sektor, men också i den privata, då i första hand i den mindre och medelstora företagen. Varför är det så? Detta beror inte minst på bristerna i regeringskansliet. Det illustrerar en rapport som Framtidsinstitutet publicerat, “Bortom IT Om hälsa i en digital tid“.

Men den rapporten tänker jag inte redovisa här. Det kommer i ett särskilt blogg-inlägg. Så Du har något att se fram emot. Men rapporten går att läsa redan nu.

Här ska jag redovisa vad Digitaliseringskommissionen framförde i sitt slutbetänkande den 15e december förra året. Och vad Riksrevisionen sagt om den svenska digitaliseringen, inte heller det så upplyftande.

Så här sammanfattade Digitaliseringskommissionen sina rekommendationer till regeringen:

  1. Organisation för digitalisering – inrätta skyndsamt en ny myndighet med ansvar för att främja digitaliseringen.
  2. Strategi för digitalisering –anta en strategi som ger riktning och kraft åt arbetet.
  3. Ledarskap för digitalisering –stärk ledarskapet så att digitaliseringens möjligheter används.
  4. Kompetens för digitalisering –prioritera att bygga kompetens för att säkerställa välfärd och tillväxt i det digitala samhället.

Så här skrev ordföranden Jan Gulliksen i förordet till slutrapporten. Han betonade att digitaliseringen påverkar alla områden i samhället, och fortsatte:

Det kräver ett helhetsgrepp och en långsiktighet, en riktning och inte minst en kraftsamling. Det finns ett starkt behov av ledarskap för digitaliseringen. Det offentliga behöver ta en ledande roll för den digitala transformationen.

Ordföranden Jan Gulliksen är politisk korrekt och säger inte rent ut att detta borde regeringen gjort för länge sedan. Dock påpekar slutbetänkandet att utredningen redan i december 2015 bad regeringen att “skyndsamt” utveckla en digitaliserings-strategi. Men inget hände.

I juni förra året kom Riksrevisionen med en granskning, där myndigheten påpekade att mer måste göras för att digitalisera den offentliga förvaltningen. “Styrning och långsiktigt nationellt perspektiv saknas“, påpekade man kritiskt. Så här säger Riksrevisionen om regeringen:

Riksrevisionen drar slutsatsen att regeringen inte har skapat de institutionella förutsättningar som krävs för att statliga myndigheter, kommuner och landsting ska kunna ta sitt ansvar och uppfylla målet om en enklare, öppnare och effektivare förvaltning.

Ord och inga visor. Och regeringen har arbetat med frågan sedan i somras. Men det går långsamt, långsamt………(Jag har kunnat se detta)

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Ett svar på ”Digitaliseringen drar benen efter sig i Sverige

  1. Ja, digitaliserinegen har många “trynen” som t.ex. på Skatteverket där den nuavpolleterade Generaldirektören uppenbart inte lyckats med sitt uppdrag förutom eget dåligt omdöme.
    En av mina vänner har förlorat flera hundra tusen på Skatteverkets rättsvidriga krav på exklusiv data-överföring i RUT och ROT-ärenden. Inga papper accepteras och ingen rättelse i efterskott. Denna diskriminering av en påtvingad outsourcing av Slkatteverkets egen process – anmäldes till JO som ansåg att detta var helt OK. I grannlandet Finland är medborgarrätten starkare och Finlands JO fördömde i ett liknande fall.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.