Det är dag 708 av den ryska invasionen i Ukraina och Ryssland får det svårare

Nu händer det mycket i det ryska kriget i Ukraina. Inte så att den geopolitiska situationen förändras, här är läget på marken ganska låst. Men i övrigt rör det på sig, oftast i rätt riktning. Rysslands “styrka” ligger i terrorbombningarna med drönare och missiler mot i huvudsak civila mål och i köttkvarnen. De kan offra 1000 soldater varje dag och snart är antalet eliminerade ryska soldater (de flesta döda) uppe i 400.000.

Ukraina har förluster som är 1 – 5 mot de ryska, både i människor och materiel. När den ukrainska offensiven startade i juni månad förra året upptäckte Ukraina att förlusterna blev stora, för stora. Den dryga miljon minor som ryssarna lagt ut gjorde framryckningen svår. Minröjning först, offensiv sedan blev den nya strategin. Att Ukraina inte ville offra sina soldater blev till ett bakslag, enligt många förståsigpåare, både i Väst och givetvis i den ryska propaganda. Borde ha varit tvärtom, i Väst i varje fall. I Ukraina verkar man dock belåten.

Nu får Ukraina sitt stöd ifrån EU, efter beslutet på toppmötet i Bryssel i natt. Hela 50 miljarder euro, som sägs räcka fram till 2027. Bloggen ska inte skriva så mycket därom, det finns att läsa i media. Bloggen noterar att den haft rätt som hävdat att EU kommer att ge Ukraina det stöd som behövs. Långsamheten, särskilt med artillerigranater är dock besvärande. Ukraina har fått 300.000 mot utlovade 1 miljon. Hur kan EU försvara ett sådan miss, för att inte säga svek och löftesbrott.

Ukrainas styrka är följande: bättre på slagfältet, är mer motiverade, stör Ryssland med strategiska drönarattacker dagligen och stör ut de ryska IT-systemen. Några exempel nedan.

Låt oss börja med hacker-attackerna. Ukrainska hackare har nyligen genomfört cyberattacker mot rysk underrättelse- och kommunikations-infrastruktur. GUR (säkerhetstjänsten) rapporterade den 24 januari att ukrainska hackare genomfört en framgångsrik cyberattack mot det ryska “Planet” Scientific Research Centre of Space Hydrometeorologys.

GUR rapporterar vidare att attacken förstörde en databas som tog emot och bearbetade satellitdata och bidrog till produkter för över 50 ryska statliga myndigheter, inklusive det ryska försvarsministeriet, generalstaben och inrikesministeriet. Man noterade att databasen innehöll två petabyte (två miljoner gigabyte) data. Attacken störde ut centrets superdatorer och ryssarna ska vara oförmögna att återställas datorerna helt då centrets servrar och fysiska infrastruktur också stördes ut. 
 
Attacken lämnar dussintals strategiska försvarsföretag utan “kritiskt viktig information” enligt iSW (Institute for the Study of War). Även Akado-telecom, som betjänar den ryska presidentadministrationen, Federal Security Service (FSB), Federal Protective Service, Moskva oblasts styrande organ, den ryska statsägda banken Sberbank, och andra, stördes ut. Detta orsakade ett storskaligt internetfel.
I tidigare bloggar har jag angivit hamnar och oljedepåer samt vapenfabriker, som Ukraina slagit ut. Nedan en utslagen robot-korvett under den gångna natten. Nästan dagligen slår Ukraina också till mot militära baser och anläggningar på Krimhalvön. I går var det flygbasen Balbek som träffade av en drönarattack.  Fem kilometer norr om huvudstaden Sevastopol.
Dessa dagliga bombningar, drönarattacker och sabotage inne i Ryssland påverkar helt klart det ryska folket. Frågan är hur många månader man står ut. Hur länge Ryssland kan leva så här, med ständiga attacker inne i landet?
Senaste dygnet led Ryssland dessa förluster: Drygt 1 000 man, 12 stridsvagnar, 16 pansarskytte-fordon, 33 haubitsar, två salvpjäser, 36 transportfordon och hela 10 enheter särskild utrustning förlorade Ryssland.

RFS Ivanovets, en robot-korvett i ryska flottan som sköts i sank i natt och sjönk i Svarta Havet

20 Tarantul Class Corvettes Images, Stock Photos, 3D objects, & Vectors | Shutterstock

Glöm inte sången Brevet till Ryssland.

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.