Det har nu diskuterats om media – och politikerna – tidigare dolde det som hände med invandringen. Det är uppenbart att man mörkat, men Jan Hellin och andra duckar. Trist, när man inte tar ansvar. Publicistklubbens ordförande Anna Hedenmo tar i Expressen bladet från munnen. Fredrik Reinfeldt borde också, som den ledande politiker att mörka, be om ursäkt. Han sparkade tom en minister som ville tala om volymer. Men här finns ingen kritik. Och idag behandlas flyktingarna fel, allt tar för lång tid. Snabbutredningen från november 2015 är klar först i höst. Fick förlängt uppdrag. Otroligt, men sant.

Detta leder mig in på andra frågor där det bara finns en åsikt, i korridoren. Först ut är regleringarna av bankerna. Idag senast i Svenska Dagbladet där Cecilia Hermansson påstår att “Trumps bankplan kan bädda för finanskris”. Undrar om hon verkligen tagit del av det otroliga regelverk som finns, Dodd-Frank-reglerna. Som förra året drabbade finanssektorn med en extrakostnad på hela 11 miljarder dollar, som kostnaden för två svenska försvar. Undrar om de som försvarar dessa komplexa regler på hela 2.300 sidor verkligen läst och satt sig in i den komplexa lagstiftningen. Här är hela regelverket, Dodd-Frank-act. För alla att läsa, som inte redan gjort det.

Men mot slutet av artikeln så vågar SEB:s chefsekonomi Robert Bergqvist tala ut. Det behövdes “tuffare regler på banker”, säger han. “Men någonstans på vägen har det gått för långt”. Detaljstyrning av balansräkningarna och kraven på bankernas kapital. Och så avslutar han med “att det i Europa finns skäl att överväga att gå in mer på Trumps linje”. Så är det, men det kommer inte fram, för ingen kan väl tro att Trump kan göra något vettigt. Så i Svd var det kritiken mot Trumps regelförenklingar som fick dominera, och kritiken av regelverket kom i skymundan, sist och utan rubrik.

En annan fråga är klimatet, där ingen får ha en avvikande åsikt. Men de kommer nog nu fram. I går var det i Financial Times ett helt uppslag, skriven av tidningens Chris Flood, som försvarar Trumps uppsägning av Paris-avtalet. I denna fråga – klimatet – finns mycket att återkomma till. Inte minst när Paris-avtalet bygger på att företagen utvecklar och använder innovativa lösningar och ny teknik.