Här fortsätter serien om OECD:s genomlysning av Sveriges innovationssystem. ”OECD Review of Innovation Policy: Sweden 2016″. Den preliminära versionen, som är snarlik, och nedladdningsbar, finner Du här.
Det ska sägas att OECD var i Sverige med en stor grupp den 22 mars. Några möten hölls, bland annat på Vinnova och Entreprenörskapsforum. Men media visade inget intresse, ingen presskonferens hölls, och inget politiskt deltagande i dessa seminarier. Så tystnad råder. Det är kanske bäst så, om vårt system ska skyddas mot förändringar som är nödvändiga. Här fortsätter dock min serie:
Den ökade forskningsfinansieringen (5 plus 4 miljarder) skulle
- Ge forskarna större frihet att utveckla sina agendor
- Skulle kompensera för utebliven extern finansiering
- Stärka universitetens styrkeområden
Inget av detta har uppnåtts säger OECD:
- Ökade fakultetsanslag har inte gått till befintliga forskare utan till nya forskare
- De styrkeområden som skulle förstärkas var inte identifierade
- Avsaknaden av ledarskap var den avgörande fatkorn för misslyckandena
- Sverige saknar ledarskap som sätter mål och ser till att dessa uppnås
- Akademikerna värderar den fria forskningen, men politikerna ser inte till sitt samhällsansvar och står upp för de samhälleliga utmaningarna
- Universitetens svaghet beror på brist på strategiskt ledarskap
Avslutningsvis sa OECD 2012 att den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige beror på landets innovationskapacitet. Det kräver stora investeringar i FoU, men också ett väl fungerande innovationssystem.
Nästa blogg gäller ansträngningarna att stärka banden mellan forskning och innovation