Därför är utbildningspremien viktig

Det låter kanske inte så spännande  att tala om utbildningspremie, men är i verkligheten både viktigt för individen och för Sverige (läs samhället). Det betyder nämligen hur mycket det lönar sig att investera i form av utbildning att bli mer kompetent. Lägger man ned lång tid för att kunna ta och genomföra ett arbete, så måste den gjorda investeringen också betala sig. Detta torde de allra flesta vara överens om. Frågan redovisades på ett seminarium anordnat av Entreprenörskapsforum. Dagens Nyheters huvudledare igår “Mer lön för mödan” ger en god bild om vad som gäller.

Seminariet, som hölls på onsdagen. byggde på en studie som professor Johan Eklund, också VD för den arrangerande organisationen, har gjort. “Utbildningspremie och kompetensförsörjning” heter rapporten, som kan laddas ned här. En lättillgänglig skrift på bara 10 sidor, men som ändå ger en god och djup information.

Vad visar då denna studie? Jo, att Sverige har en väldigt låg utbildningspremie och bland jämförbara länder hamnar Sverige i botten. Den svenska brutto-lönepremien (före skatt) är bara fyra procent per utbildningsår. Vi kan jämföra detta med Tyskland där motsvarade premie är hela nio och en halv procent. Med Sveriges progressiva iskatt blir nettopremien ännu lägre.

Den låga premien för utbildning i Sverige är också ett tecken på att arbetsmarknaden fungerar dåligt här. Det är också ett tecken på att utbildningssystemet inte förmedlar rätt information som gör det möjligheten för individen att bygga upp ett värdeskapande humankapital. Att matchningen inte fungerar på svensk arbetsmarknad visar också den sk Beveridgekurvan. Trots fler utbildade, så ökar både andelen arbetslösa och den genomsnittliga vakansgraden. Igår, torsdag, bekräftade finansminister Magdalena Andersson detta på ett seminarium.

Finansministern beskrev detta så här i sin Vårproposition: “. En indikation på detta är att den s.k. Beveridgekurvan som relaterar arbetslösheten till vakansgraden har rört sig utåt. Det betyder att arbetslösheten varit väsentligt högre vid en given nivå på vakansgraden under senare år. En annan indikation på att obalanserna har ökat är att det i genomsnitt tar längre tid för företagen att rekrytera än tidigare. Den genomsnittliga rekryteringstiden är i dag t.o.m. längre än under de senaste högkonjunkturerna. Beveridgekurvan relaterar dock arbetslöshet och vakanser på aggregerad nivå och ger ingen information om varför kurvan rört sig utåt.”

I debatten på Entreprenörskapsforum medverkade också Göran Arrius från SACO, Sebastian de Toro, LO och Tobias Kratz, Svenskt Näringsliv.

Johan Eklund konstaterade: Den låga utbildningspremien är oförenlig med Sverige som en högteknologisk nation.

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

2 svar på ”Därför är utbildningspremien viktig

  1. Visst vore det bra med högre lön för de kvalificerade och arbetsvilliga – SACO har dock drivit likalön även för mindre kvalificerande utbildningar, varför?

    En lägre utbildningspremie än i andra länder kan delvis rättfärdigas genom att utbildningen i Sverige är avgiftsfri och de “generösa” studielånen.
    Dessutom är det en fördel att en stor del av de välutbildade och ambitiösa nyutexaminerade söker lyckan i utlandet där de får bättre betalt – tids nog återvänder många till Sverige eller svenska företag där de då kan göra en bättre insats med sin breddade erfarenhet.

  2. Vårt skattesystem uppmuntrar inte heller till studier.
    En livslön utan högre utbildning kan ofta bli högre än motsvarande med högskole-/universitetsstudier

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.