Stort anfall från Ryssland natten mot måndagen
Ryssland tror igen att de kan terrorbomba Ukraina till underkastelse, men det funkar inte. Natten till i måndags gjorde man ett nytt försök. Ryska attacker dödade då
åtta civila och skadade 105 invånare ,den 26 maj. Moskva varnade samtidigt Washington för att de skulle fortsätta att utföra vad man kallar ”systemiska” attacker mot Kiev. Under ett telefonsamtal den 25 maj berättade den ryske utrikesministern Sergej Lavrov för USA:s utrikesminister för sin amerikanske kollega Marco Rubio att ryska styrkor utförde vad han beskrev som just ”systematiska attacker” mot mål i Kiev. Se nedan.
Samtalet sammanföll med en ny rapport från Ukrainas nationella polis som säger att dödssiffran från Rysslands massattack mot Kiev hade stigit ytterligare efter att kroppar bärgats bland spillrorna av ett bostadshus. Till följd av attacken mot Ukraina, under vilken Ryssland avfyrade 90 missiler, inklusive den ballistiska medeldistansroboten Oreshnik, och 600 drönare, skadades totalt fler än 100 personer.
Kina reagerar mot dessa bombningar och uppmanar Ryssland att vara återhållsamma, Se nedan.
I natt slog Ukraina till igen inne i Ryssland mot strategiska mål
Ukraina attackerade en fabrik för reparation av militära flygplan i Taganrog, en viktig rysk flygbas i Voronezj och ett oljeraffinaderi i Tuapse tidigt på onsdagsmorgonen. Detta är ytterligare en våg av djupgående attacker mot Moskvas militära infrastruktur. Ryska företrädare uppgav att luftförsvaret identifierade missiler och drönare i flera regioner och förnekar skador. Lokala bilder och övervakningskanaler visade på bränder och explosioner på flera strategiska platser.
I den ryska Rostov-regionen hävdade guvernör Jurij Sljusar att luftförsvarsmakten sköt ner en missil över Taganrog tidigt på tisdagen. Men bilder som analyserats av den ryska tidningen Astra tyder på att attacken inträffade nära den 325:e flygreparations-anläggningen, en industri som servar ryska militärflygplan, inklusive transportflygplan av typen An-12 och Il-76, bombplan av typen Su-24, attackflygplan av typen Su-25 och helikoptrar av typen Mi-8 och Mi-24.
Längre norrut skakade explosioner området runt Baltimors militära flygfält i Voronezj, hemvist för de ryska Su-34-stridsbombplanen som flitigt används i attacker mot Ukraina. Voronezjguvernör Alexander Gusev sade att ”två höghastighetsmål” förstördes över staden och tillade att bråte skadade civila byggnader men inte orsakade några offer. Den ukrainska övervakningskanalen Exilenova+ hävdade att målen var brittisk-franska kryssningsmissiler av typen Storm Shadow riktade mot flygbasen. Videor som cirkulerade på nätet visade tjock svart rök som steg upp över området efter attacken.
Samtidigt rapporterades Tuapse-oljeraffinaderiet vid Rysslands Svartahavskust ha blivit måltavla igen under natten. Astra publicerade ögonvittnesbilder från området, men omfattningen av eventuella skador förblev oklar. Lokala myndigheter kommenterade inte.
Även det ockuperade Krim attackerades. Den ryskplacerade guvernören i Sevastopol, Mikhail Razvozhayev, sade att ukrainska drönare och Storm Shadow-missiler riktade in sig på staden under natten, och att en missil enligt uppgift träffade den ryska centralbankens södra direktorat. Videor visar stora effekter.
Statistik visar nu hur Ryssland systematiskt kränker krigsfångar – och dödar dem ofta
FN:s övervakningsmission för mänskliga rättigheter i Ukraina har intervjuat fler än 800 frigivna ukrainska krigsfångar. Av de intervjuade rapporterade 96 procent tortyr eller grym behandling under fångenskapen. Mer än 60 procent uppgav att de hade utsatts för sexuellt våld. ”Det som slår oss”, sade uppdragets biträdande chef vid publiceringen i Kiev, ”är hur lika deras vittnesmål är. Krigsfångar – män och kvinnor – som hålls på olika platser i förvar, vare sig de är inne i Ryssland eller på ockuperat ukrainskt territorium – beskriver ofta nästan identiska våldsmetoder.”
Den ukrainska kommissionären för mänskliga rättigheter, Dmytro Lubinets, satte specifika siffror för denna enhetlighet. Hans kontor har dokumenterat 695 olika former av tortyr som tillämpas i ryska interneringsanläggningar – misshandel, elchocker, strypning, attackhundar, långvariga stresspositioner, sexuellt våld och svält som tvång. Separat har 860 dokumenterade fall av otillräckliga interneringsförhållanden verifierats. Han noterade att 186 interneringsplatser har identifierats av ukrainsk underrättelsetjänst över hela Ryska federationens och det ockuperade Ukrainas territorium – jämfört med endast 29 platser som erkänts av internationella organisationer, inklusive Internationella rödakorskommittén (ICRC).
De torterades till döds
Enligt officiella ukrainska uppgifter har 149 krigsfångar torterats till döds på ett sätt som verifierats av ICRC. Totalt 406 medborgare – krigsfångar och civila gisslan – har bekräftats döda i fångenskap genom DNA-identifiering. Av 229 ytterligare kroppar som återlämnats har dödsfall genom tortyr fastställts genom vittnesmål från fångar som hölls tillsammans med offren. Dmytro Yusov, sekreterare vid Ukrainas samordningshögkvarter för behandling av krigsfångar, beskrev proceduren tydligt: ”Man kan med absolut säkerhet säga att de torterades till döds. En kropp av en verifierad krigsfånge återlämnades med nästan varje revben brutet. En person klarar sig inte med det från ett fall.”
Hela 70 länders ambassadörer och företrädare för länder kollade på Rysslands terrorbombning
Häl finns Ukrainas utrikesminister hur företrädare för alla 70 länder vandrade runt bland Rysslands terrorbombningar mot Kiev.. En intressant redovisng som avslutas med en talande video på någon minut avslutar artikeln.
Utrikesminister Lavrov manar ambassader att lämna Kiev – som vägrar
I samtal med Rubio meddelar utrikesminister Lavrov planerade attacker mot ”beslutscentraler” i Kiev och uppmanar till evakuering av USA:s ambassad.
Europeiska ledare och diplomater signalerade att de skulle stanna kvar i Kiev trots Moskvas varningar och avfärdade vad de beskrev som ett försök att skrämma och isolera Ukraina. EU-ambassadör Katarina Mathernova avvisade på måndagen Rysslands uppmaning att utländska diplomater ska lämna Kiev. Hon kallade det hyckleri och bekräftade att EU-uppdragen kommer att stanna kvar trots hot om ytterligare attacker. Hon sa att Moskvas retorik syftar till att sprida rädsla men återspeglar desperation och Rysslands oförmåga att bryta Ukrainas motståndskraft eller internationella stöd.
”En regim som har bombat bostadshus, museer, förlossningsavdelningar, skolor och kraftverk i åratal talar nu plötsligt den internationella humanitära rättens och Genèvekonventionernas språk”, sa hon.
Kina reagerar emot Rysslands upptrappning
Det kinesiska utrikesministeriets talesperson Mao Ning kommenterade Rysslands hot om att genomföra ”systematiska attacker mot anläggningar i Kiev” och uppmanade de ”relevanta parterna” att avstå från att trappa upp fientligheterna. Detta redovisade Ukrinform . Mao Ning sa att Kinas ståndpunkt i den ”ukrainska krisen”, den term som officiellt används i Kina för Rysslands krig mot Ukraina, var konsekvent och tydlig, och tillade att Peking ansåg att dialog och förhandlingar var det enda gångbara sättet att lösa konflikten.
Som svar på journalisters frågor utfärdade diplomaten en allmän vädjan till alla sidor att undvika att eskalera striderna och att återuppta förhandlingarna. Hon uppmanade de berörda parterna att samarbeta för att stoppa eskaleringen så snart som möjligt och skapa förutsättningar för att återuppta dialog och förhandlingar. På frågan om Kina skulle svara på vad som beskrevs som rysk press genom att evakuera diplomater från sin ambassad i Kiev, varken bekräftade eller förnekade talespersonen en sådan möjlighet.
Svensk industris konkurrenskraft hotas av byråkratin
Undraar hur länge Gergilsbloggen påpekat byråkratins hinder för svensk ekonomi. Vi började 2012, när Bloggen startade. Först i sen tid har politikerna gjort lite, alldeles för lite för att komma tillrätta med byråkratin, både i Sverige och i EU. En fråga som borde utredas är vad dagens snabbhet på alla tänkbara områden kräver av politiken.
Nu har återigen svensk industri tagit upp frågan om byråkrati. I en debattartikel i Dagens Industri skriver fem företrädare, under ledning av Teknikföretagens VD Pia Sandvik, med rubriken ”Byråkratin hotar svensk industris konkurrenskraft”. Att detta är verklighet visar det faktum att industri-investeringar på hela 200 miljarder kronor är på paus på grund av dröjsmål med miljö-tillstånd. Sedan har vi alla andra tillstånd, som också fungerar som en fåt filt över svenskt näringsliv.
Man har fokus på Accelerationskontoret som regeringen beslutat ska fortsätta sin verksamhet. Därifrån har man föreslagit att en handläggare hos myndigheten som ska prova ett tillstånd ska utses inom två veckor. En tidsplan för handläggningen ska sedan redovisas inom två månader. Förslaget finns framfört i en debattartikel i Dagens Industri ”Tid är pengar”.
Så här avslutar Pia Sandvik och hennes fyra medförfattare si artikel:
”Frågan om kortare tillståndsprocesser är för stor för att stanna i expertutredningar och på myndighetsnivå – den måste upp på partiledardebattens scen inför valet. Vi uppmanar därför riksdagens partier att ge besked om hur de vill snabba på tillståndsprocesserna. Den svenska industrin är redo att öka sitt bidrag till tillväxt, motståndskraft och klimatomställning. Nu är det upp till politiken att visa samma handlingskraft. Tillsammans kan vi säkerställa att en stark svensk industri är vårt bästa försvar.”
När ska politiken komma ifatt utvecklingen? Det räcker inte med samtal och kafferep, och något ordentligt måste ske även inom EU. Mottot borde vara: ”Långbänken ska bort”