För ett år sedan uppgav försvarsmakten i Sverige att man hade några dussin drönare på något regemente. Därvarande ÖB, som jag talade med, var inte orolig, trots att godkännande av en ny drönare – i Sverige – kunde ta ett halvt år. Nu har vi en särskild enhet inom försvaret, som tillsammans med Saab, och givetvis Ukraina, utvecklar svenska militära drönare. Man har kommit till spanings-drönare, men inte de viktiga attackdrönarna. Men det kommer säkert, man övar nu kawazaki-drönare, enligt mediauppgifter.
Ukraina leder drönar-utvecklingen i världen, och det sker i realtid. Förra året använde det ukrainska försvaret drygt en miljon drönare. I huvudsak egenproducerade. I år blir produktionen, hemmavid, cirka fyra miljoner. På tre år har vapenproduktionen i Ukraina ökat nästan nio gånger. Ukraina exporterar vapen till andra länder och hjälper många västländer .- inklusive Sverige – att utveckla drönare. Av vapen-försörjningen idag i Ukraina står det egna landet för 55 procent. Resten fördelas lika på USA och Europa.
Operatörer från Ukrainas Unmanned Systems Forces (UUSF) med uppgift att upptäcka och avlyssna ryska obemannade flygfarkoster (drönare) rapporterade via Telegram-kanalen att de hade upptäckt en svaghet i hur ryska Molniya-drönare opererade. Detta gjorde det möjligt för dem att rikta attacker mot fiendens operatörer av drönarna på marken samtidigt som de förstörde själva drönarna..
Berättelsen rapporterades på den ukrainska Militarniy-webbplatsen, men detta för omvärlden först efter att deras ryska motsvarigheter räknat ut vad ukrainarna gjorde. Ukraina avslöjade dock inte de tekniska detaljerna i verksamheten. Varje gång de ukrainska flygplanen sköt ned en Molniya drönare så hade de ryska drönar-piloterna också eliminerats – eller som de uttryckte det: “blixten slog ner två gånger.”
Tjeckiens initiativ att förse Ukraina med artilleriammunition har säkrat finansiering av månatliga leveranser till september 2025, enligt Tjeckiens utrikesminister Jan Lipavsky som den 3 april, rapporterade den ukrainska tidningen European Pravda. Initiativet, uppbackat av bidrag från Kanada, Norge, Nederländerna, Danmark och andra europeiska länder, har avsevärt ökat Ukrainas artillerikapacitet , hävdade Lipavsky .
Under 2024 försåg det tjeckiska initiativet Ukraina med 1,5 miljoner patroner av ammunition, inklusive 500 000 granater med kaliber 155 mm och 152 mm. Initiativet lanserades mitt i ukrainsk granatbrist, till stor del orsakad av förseningar i USA:s militära bistånd 2024.
Trump-faktorn: hur USA:s ledare kunde pausa kriget i Ukraina
Kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsätter med oförminskad styrka. Ingendera sidan är i stånd att uppnå sina uttalade mål genom militärt våld. Men nu finns det också betydande diplomatisk verksamhet. Ukraina har gått med på en 30-dagars vapenvila, till stor del för att förbättra relationerna med USA:s president Donald Trump efter konfrontationen i Ovala Rummet den 28 februari.
Ryssland avvisade förslaget om eldupphör, och föreslog istället (men genomförde inte) ett förbud mot att angripa energiinfrastruktur. Ukraina verkar dock ha iakttagit en återhållsamhet när det gäller energianläggningar inne i Ryssland. Båda sidor indikerade också en villighet att acceptera en vapenvila i Svarta havet som sedan Ryssland som kopplade till en uppmjukning av sanktionerna. Vad som händer nu är oklart. Trump har väl fullt upp med tullarna och kan knappast hinna med Ryssland och Ukraina samtidigt. Men osvuret är bäst. Kan vara ett sätt att dölja tullbråket…
Ukrainska styrkor använde amerikansktillverkade Switchblade 600-attackdrönare för att förstöra ryska Buk- och Tor-luftförsvarssystem djupt bakom fiendens linjer i den ockuperade Donetsk-regionen, rapporterade det 14:e separata regementet av obemannade flygsystem den 2 april. Under de senaste två veckorna har enheten identifierat och neutraliserat tre ryska luftförsvarssystem i regionen, vilket visar den växande effektiviteten av drönar-krigföring mot högvärdiga fiendemål.
“Vi använde strejkdrönare utrustade med ett målinsamlingssystem och automatisk vägledning”, sa den ukrainska militären. Före attackerna övervakade ukrainska spaningsdrönare de ryska positionerna och spårade rörelserna hos fiendens luftförsvarssystem. Trots deras avancerade radarkapacitet misslyckades ryska Buk- och Tor-missilsystem att upptäcka eller avlyssna de inkommande Switchblade 600-drönarna, vilket belyser en kritisk sårbarhet i Rysslands defensiva nätverk.
Några andra stridshändelser:
Som ett resultat av de ukrainska soldaternas effektiva ( i Pokrovsk) aktioner skadades 12 enheter av de ryska pansarfordonen, varav sju totalförstördes. När det gäller arbetskraft led ryska trupper minst 18 dödsoffer och sju skadade.
Minröjningskoalition i Ukraina
I februari 2024 undertecknade Ukraina och dess internationella partner en avsiktsförklaring, Minröjningskapacitetskoalitionen – en av åtta koalitioner som bildats inom ramen för Ukrainas försvarskontaktgrupp, och som hittills samlat in nästan 55 miljoner dollar i partnerbidrag, meddelade Ukrainas försvarsministerium idag.
Koalitionen skapades som svar på ett av de värsta hoten, efter kriget, som Ukraina står inför: kontamineringen av stora landområden med explosiva rester av krig och landminor, vilket utgör en dödlig fara för civila och hämmar återuppbyggnaden. Utöver minröjning behöver ukrainska styrkor akut specialiserad utrustning för att rensa de ryska minfälten och placera ut sina egna i försvaret av fronten.
För att möta denna dubbla utmaning bildades minröjnings-koalitionen i februari 2024 under det bredare försvars-samarbetet i Ramstein-format. Ledd och koordinerad av Litauen och Island är koalitionen för närvarande den största i sitt slag, med 22 deltagande länder. Andra medlemsländer inkluderar Belgien, Grekland, Danmark, Estland, Irland, Spanien, Italien, Lettland, Moldavien, Tyskland, Polen, Slovakien, Ungern, Frankrike, Finland, Kroatien, Tjeckien, Sverige och Japan.
Ryssland ligger långt bakom när det gäller AI och modern teknologi (FT-artikel)
Vladimir Putin använder inte internet. Han har inte heller någon smartphone. För ett decennium sedan fick Putin sina medarbetare i den inre kretsen att använda skrivmaskiner. Därför bör det inte vara förvånande att Ryssland har hamnat så långt efter när det gäller artificiell intelligens.
Globala sanktioner har också hindrat landet från att utveckla en inhemsk AI-sektor. Radio Free Europe rapporterade nyligen att Sberbank – Rysslands majoritetsägda finansjätte – bara har kunnat skaffa 9 000 grafikprocessorenheter sedan Ryssland började en fullskalig militär invasion av Ukraina i februari 2022 (Microsoft köpte nästan 500 000 förra året). Ryssland rankas på 31:a plats i världen i AI-kapacitet av Tortoise Medias Global AI Index, bakom alla större ekonomi och även små länder som Portugal, Norge, Irland och Luxemburg.
Staffan Heimerson:, Världsreporter: “I höst fyller jag 90 – nu har jag fått sparken”
Sveriges idag mest välkände reporter, Världsreporter, har fått sparken av Aftonbladet, som han tjänat i 62 år. Chefredaktören Lotta Folcker, AB, tog detta beslut. Avskedsbrevet, som dock AB inte publicerat, utan Expressen, visar vilken fantastisk journalist som Staffan Heimerson varit och är. Detta kan jag själv intyga, bland annat efter att Heimerson förra sommaren besökte Ukraina och därefter kom till Nockeby Hus och pratade om sina upplevelser. Lyssnarna sprängde nästan lokalen när Heimerson skulle prata om Ukraina, trots mitt i sommaren.