Det är fortfarande oklart vad förhandlingarna i Saudiarabien under tre dagar kom fram till. Det allmänna intrycket är att energianläggningar ska undantagas, gäller både i Ukraina och ryssland. Men huruvida andra infrastrukturanläggningar ingår eller inte är oklart. Inte heller om detta gäller från den 25 mars eller inte. Den andra oklarheten gäller vapenstilleståndet i Svarta Havet, där Ryssland efteråt kom med krav upp upphävda sanktioner på vissa områden.
Ryssland har dock fortsatt bomba civila mål i Ukraina. Omvänt sker inte i Ryssland annat än när de ukrainska drönarna skjuts ned och ramlar ned på civila områden. Ukrainas mål verkr alltid var strategiska militära mål som vapenfabriker, flygplatser och raffinaderier.
Ryssarna attackerade Ukraina med 117 drönare natten mellan den 25 och 26 mars, alltså den gångna natten. Luftvärnet lyckades skjuta ned 56 av dessa. Hela 48 drönare avleddes genom elektronisk krigföring. Det betyder att ett 10-tal tog sig igenom och nådde kanske sina mål. Flygplan, luftförsvarsstyrkor, enheter för elektronisk krigföring och mobila grupper från flygvapnet och även andra delar av Ukrainas försvarsstyrkor var inblandade i att slå tillbaka attacken. Det är så Ukraina dagligen bemöter de svärmar av drönare och robotar som Ryssland skickar in mot landet.
Lukoil helt utslaget i en cyberattack
Den ryska oljejätten Lukoil upplevde en storskalig cyberattack idag, vilket resulterade i en fullständig avstängning av dess interna system och störningar i flera regioner, inklusive företagskontor och bensinstationer över hela den ryska kontinenten.
Enligt rapporter från Telegram-kanalerna Baza och Ateo kunde de anställda på Lukoils kontor i många städer inte komma in på sina konton på onsdagsmorgonen. De fick i stället ovanliga felmeddelanden på sina datorer, vilket tydde på intrång i datasystemet. Interna instruktioner utfärdades som rådde arbetare att inte logga in på sina konton för att förhindra dataläckor.
Företagets huvudkontor och regionala filialer fortsatte att påverkas hela dagen. Tillgång till klientsystem och interna databaser är för närvarande begränsad. Lukoils ledning har instruerat allla anställda via sms att stänga av alla arbetsdatorer. Störningarna har även drabbat Lukoils bensinstationer över landet, där kunderna har rapporterat att de inte kan betala med bankkort. Rapporter indikerar även ett stopp i bränsledistributionen på grund av systemfel.
Uppgifter talar om att Lukoils dataproblem kan vara i ytterligare två till tre dagar.
Utrikesministrarna från Estland, Lettland och Litauen, på besök i USA, uttryckte på tisdagen sitt försiktiga stöd för Trump-administrationens fredsansträngningar med Ukraina och Ryssland, eftersom de fortfarande är skeptiska till Moskvas avsikter, och uppmanade att ordentliga övervaknings- och verifieringsmekanismer måste finnas på plats för att tvinga Kreml att respektera de överenskommelser som träffas.
Under sitt möte med USA:s utrikesminister Marco Rubio på utrikesdepartementet efterlyste även Estlands, Lettlands och Litauens utrikesministrar fortsatt militärt bistånd till Ukraina å ena sidan, och ekonomiskt tryck på Ryssland å andra sidan, för att säkerställa påtagliga resultat, rapporterar Kyiv Posts Washington-korrespondent.
Ministrarna betonade också vikten av internationell ansvarighet, icke-erkännande av påtvingade annekteringar, tillsammans med behovet av en hållbar vapenvila i Ukraina.
President Volodymyr Zelensky har anlänt till Paris idag för ett möte med sin franske motsvarighet Emmanuel Macron, säger den ukrainska regeringens talesperson Serhii Nykyforov till Suspilne. De två presidenterna förväntas diskutera säkerhetsgarantier för Ukraina inför ett ”koalition av de villiga”-toppmötet, som hålls i morgon.
Toppmötet i Paris den 27 mars kommer länder som Tyskland, Polen, Storbritannien och andra koalitionsmedlemmar som har lovat att stödja Ukrainas säkerhet efter kriget. Initiativet presenterades först av Storbritanniens premiärminister Keir Starmer under ett toppmöte den 2 mars i London, där europeiska och andra ledare diskuterade stödet till Kiev.
Över 30 länder, inklusive Sverige, har uttryckt vilja att bidra till koalitionens fredsbevarande styrka, sade Starmer den 17 mars och bekräftade att initiativet har gått in i en ”operativ fas”. USA:s president Donald Trump hävdade den 24 februari att Rysslands president Vladimir Putin skulle tillåta europeiska fredsbevarande styrkor i Ukraina som en del av en uppgörelse. Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov avvisade senare offentligt idén. Vad vill man?