Vad är bra och vad är dåligt i innovationspolitiken? Här min subjektiva sammanställning, som inte fångar upp allt. Synpunkter är välkomna. Idag möts Forskningsberedningen.
Bra i innovationspolitiken (litet urval):
- Innovationsrådet som nyligen höll sitt tredje möte och leds av Statsministern
- Näringslivet träffar fler regeringsföreträdare på ett år än under hela Alliansens 8 år
- Upphandlings-främjandet har fått en egen myndighet. bort från tillsynsmyndigheten
- Ny struktur på väg för det statliga riskkapitalet efter 5 år utredande
- Personaloptioner ska införas snarast, enligt näringsminister Mikael Damberg
- Regeringen har sagt sig vilja lyssna på OECD:s analys och råd (Kommer 15/11)
- En ny exportstrategi på väg – men håller den måttet?
- Regeringen har givit Vinnova i uppdrag att med näringslivet utveckla digitaliseringen
Dåligt i innovationspolitiken (också ett litet urval)
- Statsminister Löfven stänger ned kalkbrottet som han i 10 år arbetat för att behålla
- Regeringen låter personal-optionsutredningen dröja ytterligare ett halvt år
- Den nya Upphandlings-myndigheten tycks ha dålig fokus på innovation
- Innovationsrådet saknar underlagsmaterial vid mötena, sekretariatet behöver stärkas
- AP-fonderna riskerar bli ett politiskt redskap, med en doft av löntagarfonderna.
- Sverige är sämst på internationaliseringen i Norden, enligt en färsk utredning
- Sveriges farliga L-lallande
- Regeringen tycks vara vettskrämd för att utreda skattesystemets effekt på entreprenörskap och ekonomisk tillväxt
Det finns mycket som är positivt i den nuvarande innovationspolitiken. Inte minst regeringens öppenhet och Mikael Dambergs uttalanden. Men genomförande krävs, och kritik mot bristande verkstad har hörts den senaste tiden.