Faktum är att de svenska bolagsstyrelsernas främsta fiende heter Företrädaransvaret. Det är regeln som säger att om Du sitter i styrelsen, eller har ett företrädaransvar, så har Du ansvar för att skatterna betalas in. En minuts fördröjning kan betyda personligt ansvar för skatten i bolaget. Detta gör att många framstående och värdefulla personer konsekvent vägrar att gå in en styrelse för ett mindre eller medelstort företag.
Företrädaransvaret är ingen chimär, något påhittat, för varje år drabbas hundratals personer av detta. Antalet processer mot enskilda som Skatteverket drev 2016 var 350, och de flesta gick Verkets väg.
Det hemska är också att Sverige är ensamt om att ha en sådan här regel. Och till yttermera visso så tycker alla politiker, när de får reda på vad som gäller, att det är heltokigt. Detta måste ändras säger de, för att sedan inte göra något åt saken. Lagen är 55 år gammal. Entreprenörskapsutredningen föreslog för snart två år sedan att Företrädaransvaret skulle tas bort. Inget har hänt.
Men staten gör det nu ännu svårare att få kompetenta ledamöter till landets bolagsstyrelser. Högsta Förvaltningsdomstolen beslutade nämligen i en dom för ett år sedan att ett styrelseuppdrag inte skulle kunna faktureras, utan tas upp som direkt personlig inkomst, lön.
Skatteverket har tidigare kommit fram till att har man minst tre styrelseuppdrag, så är det ett arbete som ska kunna faktureras. Egentligen borde varje arvode ha kunnat faktureras, kan man tycka. Men nu, 10 år efter att Skatteverket sagt OK till fakturering, så har Högsta Förvaltningsdomstolen slagit till. Det ska vara lön, trots att det saknas anställningskontrakt, och allt som följer med ett sådant. Högsta Förvaltningsdomstolen ger här prov på det landets advokater nyligen uttalade: Inkompetens.
Hade politikerna varit intresserade av att justera lagstiftningen, så att den blir rimlig, så har den haft god tid på sig. Det kan hända att det finns enskilda motioner i riksdagen på båda dessa områden, men inget har hänt.
Den nya regeln drabbar särskilt kvinnor, som inte ha velat fortsätta som operativa, utan blivit styrelseproffs. Det är inte längre möjligt. En som reagerade var styrelseproffset Kristina Jaring Lilja, som direkt lämnade ett antal styrelser.
Tyvärr har varken Skatteverket eller Förvaltningsdomstolen någon vettig insikt i hur bolag borde drivas – för att skapa jobb åt folk (som betalar skatt) och producera varor och tjänster som är grunden till ett fungerande samhälle. Lagarna som på ett olyckligt sätt snärjer företagarna måste ses över. Tolkningsföreträdena måste också begränsas.