Ska robot-samhället komma in i rättsskipningen? Den frågan ställer man sig efter att ha läst Lena Anderssons artikel i Dagens Nyheter i lördags. “Arnault-domen är en katastrofal triumf för robotsamhället” Den artikeln borde Du läsa, ja alla som är intresserade av vårt samhälles utveckling.

Enligt Lena Andersson, som är en modig kvinna, det vet vi sedan tidigare, avslutar sin artikel med att säga att domen mot Arnault är “inte bara en politisering av av rättsstaten”, “utan en robotisering av den. Och då har vi avskaffat den”. Det är hårda ord, men av vad jag kunnat förstå, tyvärr befogade. För att själv bilda mig en uppfattning har jag beställt domen  från Svea Hovrätt. Här är länken.

Nedan ordagranna citat ur Lena Anderssons artikel för den som vill få en komprimerad bild av hennes resonemang. Men bäst är att läsa den i sen helhet och få hela resonemanget:

“Tillvaron utgörs av skeenden, inte av upphackade fragment.”

“Om rättsprocesser inte handlade om tolkning och värdering behövdes inga domstolar. Lagen skulle räcka, plus automater som tillkännager påföljder. “

Naturvetenskapens säkra data är vårt ideal, roboten vår förebild. Den resonerar inte och har aldrig fel i mätandet av den lösrivna enskildheten, men misstar sig oavbrutet på helheten. 

“Svenska staten har nu alltså satt en människa i fängelse i två och ett halvt år för sexualbrott som för offret vid tiden då de inträffade inte sågs som värre än att det var värt att sova med mannen på nytt och omsider resa till Paris med sitt barn för att även träffa honom där. “

“När sedan också juristerna frånträder sitt uppdrag att tolka och dra slutsatser utifrån skeenden och beteenden, och i stället gör sig tidstypiskt stumma, i avsaknad av verklighetsförståelse, är det inte bara en politisering av rättsstaten vi ser, utan en robotisering av den. Och då har vi avskaffat den.”

Avslutningsvis: Jag har aldrig bloggat om #Metoo-rörelsen, Svenska Akademin eller Staffan Heimerson och AB (där den nya chefredaktören har tagit tillbaka honom). Men, nu verkar den politiska rättsskipning gått för långt. Jag skrev om Sveriges advokaters negativa uppfattning av våra förvaltningsdomstolar. Och frågan är om det allmänna domstolsväsendet är drabbat av samma utveckling. 

Det sägs i kommentarer efter Svea Hovrätts dom att den är modern, därför den bortser från sammanhanget, och bryr sig endast om varje kort enskilt tillfälle för sig. Jag har i min enfald alltid trott att det moderna samhället gick åt rakt motsatt håll. Sammanhanget är viktigt för att förstå en händelse. Och vad jag vet så är den moderna forskningen på samhällsområdena just inställda på att se helheten och förstå just sammanhanget.

Just detta förhållande, att det är “en modern dom“, som avviker från tidigare praxis, så är det ett solklart fall för Högsta domstolen att pröva.

Widar Andersson i Folkbladet kommenterar:

“Författaren och kolumnisten Lena Andersson är en av få kulturpersonligheter i landet som inger förtroende och som väcker respekt hos mig. Där de flesta andra bara följer med normen och makten – som döda fiskar i ett strömmande vattendrag – tar Lena Andersson sin särställning och sina möjligheter i det offentliga samhället på allvar

Notera: Lena Andersson, hon menar att Svea Hovrätt har fel som ser en sexuell relation som ett antal enskilda sekvenser utan sammanhang, för då skulle en robot kunna stå för rättsprocessen.