Det verkar inte som om man överhuvud taget får diskutera klimatfrågan, om man inte helt köper IPCC:s analys och slutsatser. Då begår man en handling som kan jämföras med förintelsen. Det som var ett brott mot mänskligheten straffades med döden. Den som gör den här jämförelsen är Kulturchef på en av Sveriges största dagstidningar. “Dags att ställa klimatförbrytarna till ansvar för brott mot mänskligheten” är rubriken på artikeln.
Hemskt! Bara jämförelsen är vidrig.
Att inte vara Politisk Korrekt i klimatfrågan är liktydigt med ett brott mot mänskligheten, ingen yttrandefrihet här.
För min del, och jag tror det gäller många människor, måste man både kritiskt kunna analysera IPCC:s rapport, och samtidigt se vilka åtgärder som behövs, vilka vägar som finns.
Inför klimatmötet i Katowice skickade 50 av världens ledande företagsledare ett brev, organiserat av World Economic Forum. Det är en uppföljning av Paris-konferensen 2015. som fokuserade på vad företagen och tekniken kan åstadkomma och inte i första hand statliga åtaganden. Vi kan, är budskapet, med konkreta fakta.(Ingen svensk företagsledare finns med)
I USA har presidenten Donald Trump ifrågasatt IPCC:s rapport. Samtidigt har de stora myndigheterna i hans administration kommit med en helt annan analys än vad presidenten gjort. En intressant beskrivning av olika attityder i USA till klimathotet finns i The New York Times den 27 november.
För den som vill höra “andra sidan” i klimatfrågan, så kan jag rekommendera Klimatsans. Där finns bland annat följande om klimatfakta.
Dagens Nyheter gör en stor insats mot fake news med sina grundliga faktaöversikter. Bra. Men, när man nyligen kom med en bilaga “Klimatet“, fredagen den 30 november, men där saknas två ting. Först hur FN-institutionen IPCC räknat fram klimateffekten, men det kanske inte är så underligt, för inga media har haft någon sådan redovisning. Man ska bara tro att alla beräkningar är korrekta. Underligt. Det andra är den kritik som finns av IPCC och dess beräkningar. Men man kan inte ens hitta en uppgift att det finns avvikande åsikter. Underligt.
Till sist en positiv artikel, av Johan Norberg i Aftonbladet “Om Du vill se hoppet för miljön, se dig omkring!”
PS Nu vet vet att jag inom kort får en reaktion från Anders Wijkman, för han tycker säkert att det budskap framför är “Att svära i kyrkan”. Vi får se. Och jag publicerar det gärna. Ska själv snart prata klimatmodeller med William Nordhaus.
Den som hänvisar till att Arrhenius påvisade att vissa gaser har växthusgaser och att de därför är farliga för vår jord måste också läsa om vilken växthuseffekt vattenånga och moln har. Det kan man hitta i IPPCs mängder av rapporter. Om vår jord vore helt utan atmosfär så skulle vi ha en medeltemperatur på cirka -18 grader, dvs helt obeboelig. Tack vare vattenånga och moln så är medeltemperaturen idag någonstans mellan +14 och 15.grader. Övriga växthusgaser har en minimal påverkan eftersom vattenånga och moln täcker så stor del av värmefrekvenserna att det inte finns nämnvärda luckor kvar för dem.
Antag att du har vinterpälsen på så hjälper det inte att du tar på dig en eller flera t-shirts. Effekten blir försumbar, speciellt som jordens rörelser runt vår sol orsakar stora naturliga variationer (jämför våra historiska värme och köldperioder)
Hej Håkan
Bra tänker jag att du äntligen engagerat dig i klimatfrågan. Här behövs påläsning, analys och diskussion något jag känner dig för. Genast blir jag besviken när det första jag ser är att du angriper Björn Widman, en utmärkt författare i miljöfrågor även om hans rubrik om ansvar inte var den bästa. Ändå, vi behöver ställa klimatbovarna till ansvar, frågan bara vad påföljden skall vara, i Sverige med vår saktmodiga lagstiftning, kanske böter.
Nog är det tillåtet att diskutera frågan, vi har ju en stor man i USA som dagligen invänder mot IPCCs rapporter, även från några svenskar och den rapport du själv hänvisar till, Klimatsans som förnekar koldioxidhaltens påverkar på klimatet. Märkligt att det sitter flera tusen människor i Polen och diskuterar just temperaturberoendet som en funktion av koldioxidhalten i atmosfären. Om något finns utrett så är det just denna fråga.
Utmärkt att många industriledare engagerar sig i frågan. Skall något hända är det inte politikerna som löser frågan. Jag läser den långa listan på företagsledare och blir något förundrad över balansen. Att ABB och Vestas är engagerade verkar naturligt det ligger ju just i deras affärside. Jag saknar dock flera stora företag inom olje- och fordonsbranscherna, de företag som närmast skulle ställas till svars för eländet. Väl omvittnat av Naomi Klein för många år sedan och fortfarande aktuellt i “Det här förändrar allt”.
Några reflexioner om William Nordhaus. Ett välförtjänt nobelpris till den som lyckats beskriva kostnaderna för klimatförsämringen. Mer tveksam till hans sätt att lösa problemet med närmast oändliga avskrivningstider på kostnaderna för åtgärderna. Skall vi vänta till vi uppnått 3 graders temperturhöjning blir det antagligen på andra sidan av mänskligheten. I varje fall kan vi räkna bort Seychellerna och andra låglänta länder. Kanske har golfströmmen vänt och isen runt Arktis smält bort så att vi har fått en tipping point i klimatet så att jorden kan värma sig själv utan hjälp av koldioxiden. Allt utan någon kommentar från Nordhaus. En utmärkt och elegant ide med skatt på kodioxidutsläppen. Kanske skulle gå att genomföra inom EU men knappast i Saudi och Iran och längre bort belägna länder.
Inom Sverige finner vi i dagens DN att vi flyger mer än genomsnittet, 5 gånger mer. Vi läser att vi flyger för ett ton koldioxid per person. Hur skall vi tänka kring vår mer än genomsnittliga nersmutsning av atmosfären. Bara skämmas eller betala avlat i form av miljökompensation. Man finner lätt en siffra på 400 kr/ton. Varje svensk blir alltså skyldig miljön 400 kr, lika mycket för biltrafiken. Vi som klagar på en flygkatt på några tior slipper billigt undan.
Vad kan vi hoppas på. Jag kan bara se en sak, det som kalls CCS. nämligen det som handlar om att samla in koldioxiden i utsläppen från kol-och andra förbränningsprocesser och pressa ner den i hålrum under havet. Att minska utsläppen kommer inte att minska halten i atmosfären, den sitter där den sitter och jordens temperatur stiger.
Vår generation, vi som skapat eländet slipper undan i tid. Våra barn och barnbarn dock får leva med det. Hur mycket illojalitet klarar vår generation.
Hoppet står till Greta Thunberg och hennes kamrater
Ove Berkefelt
Hej Håkan, klimatdebatten är viktig men du kan inte på allvar hänvisa till sajten klimatfakta. Den påstår att klimateffekten av koldioxid är “i praktiken noll”, vilket är totalt nonsens. Att växthusgaser ger en medeltemperatur på jorden som är ungefär tio grader högre än vad den annars skulle vara har varit känt sedan 1800-talet, och är inget IPCC kommit på. Den svenske professorn och nobelpristagaren Svante Arrhenius beskrev effekten utförligt redan 1896.
Det som är viktigt i klimatdebatten är att vi behöver komma överens om en prioriteringsordning. Om vi ska lösa klimatfrågan så kan vi inte samtidigt bevara vartenda vattendrag på förhistorisk nivå, inte rädda varenda häckningsplats för ovanliga fåglar eller bevara utsikten orörd för alla grevar på Österlen. Idag agerar miljörörelsen som att “ni måste bota min cancer, men jag tolererar inga mediciner som gör mig illamående eller orsakar håravfall eller har några som helst andra biverkningar”. Det är vare sig pengar eller teknologi som står i vägen i Sverige, det är oändliga miljöprövningar där hur många instanser som helst kan hänvisa till vilken minimal faktor som helst för att stoppa viktiga klimatåtgärder. Om du vill starta en bank i Sverige behöver du prata med EN instans: Finansinspektionen. Om du vill förändra en industriell process måste du övertyga kommuner, länsstyrelser, Naturvårdsverk och en rad andra, oavsett vilka klimatförbättringar du vill åstadkomma. Lite tillspetsat kan man alltså säga att miljörörelsen i vissa lägen är sitt eget största problem. Kan du hjälpa dem förstå det? DÅ kan vi börja lösa klimatfrågan på allvar.
Hej Gert, Jag ger Dig rätt i allt Du skriver. Särskilt exemplen på hur krångligt allt är hindrar miljöförbättringar. Och att stänka fosilfri el är rena vansinnet. Det fick jag igår t o m en ekonomipristagare att ge uttryck för. Givetvis ska man rena så mycket som möjligt och samtidigt försöka beräkna hur effekten är av koldioxiden och andra utsläpp.
Håkan! Fråga då gärna Nordhaus om vilka IPCC-data han plockar in i sin modell.
Mina erfarenheter säger mig att även forskarorgan som IPCC undviker att lämna prognoser som är “alltför dystra”. Sådana kan ju skapa uppgivenhet och få åtgärder åtgärder att framstå som meningslösa. Nu får vi nästan dagligen rapporter om att utsläpps- och klimatutvecklingen är värre än man tidigare räknat med. Frågan är om Nordhaus kalkyler (som jag inte är särskilt insatt i) håller för mer pessimistiska scenarier. Ja, ekonomer brukar ha en tendens att räkna på marginalen och bortse från sådana plötsliga förändringar som man ofta framhäver inom kaosteorin. Massor av folk bor tex i havsnära och låglänta områden. Det krävs inte så väldigt mycket för att stor förstörelse och massflykt ska inträffa. Vi vet ju också att det finns trösklar som inte får överskridas om klimatet inte skall “skena iväg ” i negativ riktning (typ storskalig permafrost-upplösning + metangasutsläpp.) Här väger de gängse ekonomiska kalkylerna nog lätt.
Visst har den s k Försiktighetsprincipen sina begränsningar, men att medvetet skjuta upp omfattande klimatåtgärder mht minskad ekonomisk tillväxt framstår för mig som mycket tveksamt. Samtidigt gäller det förstås att inte gå så hårt fram med betungande åtgärder att ekonomierna kollapsar. Men den frågan är ju mer akademisk för inga regeringar kommer att vilja ta ta den risken. Se bara på Frankrike. Minsta lilla miljöskatt resulterar i allmänna upplopp och politikerna viker snabbt ner sig.
Rättelse från Ola Jörnstedt ang IPCC:s scenarier.
Av Naturvårdsverkets bok “Monitor 23 :En uppdatering och utökad version av boken om växthuseffekten och klimatets förändringar” framgår att IPCC minsann även lägger fram scenarier med en temperaturökning långt över de 2 á 3 % som vanligen figurerar i debatten. Den här mycket pedagogiska o innehållsrika boken kan laddas ned från Naturvårdsverkets hemsida .
Bra Håkan
Fråga Anders Wijkman varför han vill ”pausa demokratin” och hur länge den pausen skall gälla, Ett år, fem år tio år eller när han behagar abryta åtgärden?