Den ryska ekonomin är dålig och en hyperinflation kan inte uteslutas
Finansminister Elisabeth Svantesson skrev i Dagens Nyheter i går om hur illa det går för den ryska ekonomin. ”Våra underrättelser visar saningen bakom Putins siffror” Svantesson påpekar att den ryska regeringen ljuger avsiktligt om sin ekonomi. Hon påpekar att nyckeltalen om den ryska ekonomin är manipulerade och fortsätter:
”Men internationella finansiella institutioner har fortsatt använda dessa nyckeltal och därmed legitimerat och spridit rysk propaganda. Detta har hjälpt Putin i hans arbete för att underminera det internationella stödet för sanktioner och utmåla Ryssland som krigets vinnare.” Hon fortsätter
”Medan Ryssland hävdar att landets reala BNP steg med omkring 13 procent mellan 2021 och 2024, så visar satellitanalys av nattljus att ekonomisk aktivitet faktiskt minskade med 8 procent under samma period. Nu har till och med den statliga ryska banken VEB erkänt att landet befinner sig i recession.”
I bloggen för mer än ett år sedan har vi påvisat att den ryska ekonomin är dålig och blir allt sämre. Så här skrev bloggen i juni 2024: Ryska ekonomin är dålig enligt bloggen den 6 juni 2024. Två utsagor om den försämrade ryska ekonomin redovisades i bloggen:
Torbjörn Becker, Handelshögskolan, i DN idag torsdag: – Har man en valuta som nästan halverats i värde och en styrränta på 16 procent är jag inte övertygad om att den faktiska inflationen är 7 procent. Den är nog högre än vad de rapporterar, det är en del av deras propagandakrig med ekonomisk statistik.
Bloggaren Lars Wilderäng beskriver idag hur den ryske ekonomen Igor Lipsits säger: ”Det är slående att studera hur den ryska ekonomin begår självmord.” (Du kan lyssna själv)
”Detta sker genom avfolkning, genom brain drain och genom att bränna alla internationella broar”.
Fler ryska raffinaderier angripna – ökar bensinbristen
- Drönare har under natten till igår anfallit ett oljeraffinaderi i Kirisji nära St Petersburg, rapporterar The Kyiv Independent. Enligt ryska lokala medier har en brand brutit ut i raffinaderiet, som är ett av Rysslands största.
- Restriktionerna för bensinförsäljning i Ryssland har utvidgats till Tyumen och Sverdlovsk oblaster, rapporterade ryska regeringsvänliga medier den 7 oktober. Detta är den tredje och fjärde regionen som inför restriktioner efter liknande åtgärder på det ockuperade Krim och i Tjeljabinsk oblast. Åtgärden kommer samtidigt som Ukrainas fortsatta drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier belastar den inhemska bränsleförsörjningen.
- Nu sker attacker mot raffinaderier och oljedepåer dagligen, så Bloggen hinner inte alltid med.
- Bensinstationskedjan N-1 har infört en 30-liters maxkapacitet per kund för 92- och 95-oktanig bensin i Tyumen oblast, berättade företaget för den regeringsvänliga tidningen Ura.ru. N-1 förnekade bränslebrist , men sa att restriktionerna var avsedda att förhindra att kunder köper bränsle i dunkar och hamstrar. Detta lär ske över hela Ryssland. Men, detta får man inte skriva om eller delge via andra medier. Notera: Medborgarna i Ryssland behöver bilen, för det finns inte kollektiva transportmedel som vi är vana vid. Bortsett ifrån de största städerna.
De ryska stridsvagnarna är slut
Här en uppställning av de över fordon som står på ryska lagringsbaser, och där man kan kategoriserar stridsvagnarna efter skick och reparations-barhet:
- Antalet i ”hyggligt” skick: 32 T-72B-stridsvagnar;
- Antalet i ”dåligt” skick är: 1 332 stridsvagnar (ungefär 60 % av dessa – äldre T-64, T-72 Ural/A och T-80UD – kan i praktiken inte återställas);
- Antalet som är i ”sämre” / förstört skick: 1 179 stridsvagnar – beskrivna som bortom praktiskt genomförbara reparationer
- Det finns pansarvagnar och artilleripjäser kvar, i storleksordningen 20-40 procent
De mänskliga förlusterna det senaste dygnet och sedan kriget började
Ryssland har förlorat cirka 1 118 370 soldater i Ukraina sedan början av sin fullskaliga invasion den 24 februari 2022, enligt Ukrainas väpnade styrkors generalstab den 8 oktober. Därav lär uppemot 400.00 vara döda. Under innevarande år, januari till augusti 2025, förlorade Ryssland totalt 281 550 soldater, varav: 86 744 dödades i strid, detta enligt uppgifter som Institut for the Study of War publicerar idag.
Under det senaste dygnet ska Ryssland ha förlorat 1 010 soldater, varav troligen cirka 300 har dödats i strider. Hur många av de ukrainska soldaterna som gått förlorade finns inga uppgifter om. I somras meddelade president Zelensky att de ukrainska förlusterna totalt skulle uppgå till ca 45.000 dödade soldater. Skälet tilll att det är så få beror på att Ukraina slår vakt om människan. Tar hand om sina skadade mycket snabbare än ryssarna gör.
Ukraina startade sin hjälpverksamhet mot ryssarna i sptember 2022 kallad ”Jag vill leva”et ukrainska projektet ”Jag vill leva” uppmanade den 23 oktober nordkoreanskarDen dygnet runt-öppna jourlinjen ”Jag vill leva”, som lanserades i september 2022 av Ukrainas huvuddirektorat för underrättelsetjänst, hjälper ryska soldater att frivilligt överlämna sig själva eller sina enheter till den ukrainska armén.
Hjälpcentralen ”Jag vill leva” inrättade Ukraina hösten 2022
I september 2022 startade Ukraina hjälpcentralen ”Jag vill leva”, som vänder sig till de ryska soldater som vill kapitulera. Tusentals ryssar har utnyttjat denna hjälplinje. Ukraina garanterar:
- Efterlevnad av Genèvekonventionerna om behandling av krigsfångar, oavsett medborgarskap eller nationalitet.
- Fängelse under anständiga förhållanden under överinseende av Internationella rödakorskommittén och andra internationella människorättsorganisationer.
- Tre måltider om dagen, medicinsk vård och möjlighet att upprätthålla regelbunden kontakt med sin egen familj
- Frivilligt utbyte mot de ukrainska väpnade styrkornas soldater som hålls i fångenskap i Ryska federationen.
President Putin fortsätter med sina lögnaktiga berättelser
Den ryske ledaren Vladimir Putin försvarade igår beslutet att inleda en fullskalig invasion av Ukraina och kallade det ”rätt och lägligt” och hävdade att ryska styrkor ”fullt innehar det strategiska initiativet”, samtidigt som han hävdade att nästan 4 900 kvadratkilometer och 212 bosättningar ”befriades” år 2025. Uttalandena framfördes vid ett möte med höga militära befälhavare nära Sankt Petersburg den 7 oktober, enligt en rapport från Kreml och sammanfattningar från ryska statliga medier.
Uppgifterna om tagen mark, som ISW redovisat, lär vara cirka 3.000 km2. Det vill säga 0,5 procent av Ukrainas yta. Bloggen vill upprepa att Ryssland hade 30 procent våren 2022, nu knappa 20 procent. Putin fortsatte igår: ”Just nu har de ryska väpnade styrkorna det strategiska initiativet fullt ut”, och tillade: ”I år har vi befriat nästan 5 000 kvadratkilometer territorium – 4 900 – och 212 orter.” Han hävdade också att ”besluten som fattades i februari 2022 var korrekta och i rätt tid.”
Därtill kan läggas att de ukrainska styrkorna tycks ha haft en del framgångar de senaste veckorna. Men i stort så är fronten ganska stabil.
Det är nu ett drönar-krig, något världen aldrig tidigare upplevt, och som Ukraina leder
Idag har Dagens Nyheter en stor artikel om drönarna ”Ukraina har blivit bäst på drönare – med stor kreativitet”, skriven av Sanna Torén Björling. Den är säkert bakom en betalvägg, men många har väl tillgång till DN poå ett eller annat sätt.
Två citat:
- ”Ukrainare jag talar med – drönartillverkare, militärer, vanliga civila – skakar på huvudet åt européernas yrvakenhet. Ja, säger de, vi vet hur man gör och vi har lärt oss den hårda vägen och fortsätter lära oss, varje dag. Hittills har få utanför Ukraina på djupet tagit till sig vad de försöker säga. Men nu passar det?”
- ”Ukrainarnas svar till Europa, till Nato och USA är ja: självfallet vill de (Ukraina) bidra med kunskap och erfarenhet – gärna mot något i utbyte.”
Postivt att den excellenta forskningen är i fokus igen
Gergils-bloggen ska försöka att varje gång – om möjligt – hitta något positivt. Nu får vi höra Nobelpris efter Nobelpris deklareras. Som bygger på dels avgörande och viktig grundforskning, men också på att resultatet ger mervärde i världen. Så är det med de vetenskapliga prisen, särskilt i medicin, fysik och kemi. Förhoppningsvis gäller det också fred, litteratur och ekonomi, men där kan både excellensen och nyttan ibland ifrågasättass. Även så är prisen en utgångspunkt för en diskussion, som oftast är positiv.