Attacker djupt inne i Ryssland och i ockuperade områden
Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) attackerade Rysslands Vladimir Filanovsky-fält i Kaspiska havet för första gången med långdistans drönare, vilket stoppade olje- och gasproduktionen från mer än 20 borrhål, uppgav en källa i SBU den 11 december. Fyra drönare slog till mot Rysslands största oljefält till havs i Kaspiska havet, och en av de största prospekteringsplatserna i Ryssland, som ägs av ett dotterbolag till den ryska oljejätten Lukoil , enligt SBU- källan. Avståndet från Ukraina är cirka 150 mil, vilket visar vad Ukraina kan åstadkomma. Bild på borrplattformen.
”Minst fyra träffar registrerades på offshore-plattformen. Till följd av attacken upphörde olje- och gasproduktionen från mer än 20 borrhål som den betjänar”, enligt SBU-källan. ”(Explosionerna) i Kaspiska havet är ytterligare en påminnelse till Ryska federationen om att alla dess företag som arbetar för kriget är legitima måltavlor.” Säger SBU. Det ryska försvarsministeriet har inte kommenterat Ukrainas attack mot oljeanläggningen i Kaspiska havet. Igår, den 11 december, hävdade de att nedskjutning av 287 ukrainska drönare skedde under natten, varav många var på väg mot Moskva .
Ukrainas fortsatta attacker djupt inne i Ryssland med sina inhemskt producerade drönare är ett försök att långsamt mala ner Rysslands krigsmaskin med sin brist på arbetskraft och resurser. I vilken utsträckning dessa attacker påverkar den ryska armén, som för närvarande intensifierar offensiven på flera sektorer av fronten, är oklart. Vladimir Filanovsky-fältet, beläget i den norra delen av Kaspiska havet, ”anses vara den största ryska plattformen i Ryssland, med kommersiell drift av fältet”, enligt uppgift.
Andra strategiska mål träffade
Ryska styrkor sköt ner 287 ukrainska drönare under natten till torsdag, vilket är en av de högsta siffrorna under en enda natt sedan kriget började, meddelade ryska försvarsministeriet i går. Detta försenade 200 flyg till och från Moskva. Verksamheten på alla fyra flygplatser i den ryska huvudstaden fick tillfälligt avbrytas, uppgav Rysslands civila luftfartsmyndighet Rosaviatsia. Pulkovo flygplats i Sankt Petersburg hanterade omdirigerade flyg.
Av de drönare som ”identifierats och nedskjutits” av det ryska luftförsvaret var 32 på väg mot Moskva och ytterligare 40 mot Moskvaregionen, meddelade försvarsministeriet på Telegram. Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin uppgav på natten och långt in på torsdagsmorgonen att räddningstjänst arbetade vid platserna där drönarvrak fallit ned, men kommenterade inga skador eller rapporterade inte några offer.
Drönarattackerna utlöste en brand vid en av Rysslands största kemikalieproducenter, Acrons mineralgödselfabrik i den nordvästra staden Velikij Novgorod, enligt ögonvittnesbilder som geolokaliserats av den oberoende nyhetskanalen Astra. Novgorodregionens guvernör Alexander Dronov sade att 19 drönare sköts ner under natten, en person skadades och att det uppstod ” obetydliga ” skador på byggnader. Astra kunde inte bekräfta, utifrån ögonvittnesbilderna, om Acron-anläggningen träffades direkt. Något som senare skedde. Även Acrons dotterbolag PAO Dorogobuzh i Smolenskregionen, nära gränsen till Vitryssland, attackerades också, rapporterade tidningen, med hänvisning till ögonvittnen.
Idag har Ukraina bl a gjort detta: Ukrainas speciaLstyrkor (SOF), som arbetar i samordning med partisanrörelsen ”Chornaya Iskra” (”Svarta gnistan”), har genomfört en operation i Kaspiska havet och attackerat två ryska fartyg som används för att transportera vapen och militär utrustning, enligt SOF:s presstjänst idag, den 12 december. Enligt uttalandet lämnade representanter för partisanrörelsen detaljerade underrättelser om fartygens rutter och lastens art, vilket möjliggjorde operationen.
Attacken riktades mot fartygen ”Kompozitor Rakhmaninov” och ”Askar-Saridzha” nära den ryska republiken Kalmykiens kust i Kaspiska havet. Båda fartygen används enligt uppgift av Ryssland för militära ändamål och är under amerikanska sanktioner för sin roll i transport av militär last mellan Iran och Ryssland. Tidpunkten för operationen har inte offentliggjorts.
Rysslands förluster
Detta är onsdagens förluster på slagfältet: De ryska förlusterna igår blev större än tidigare enligt Ukrainas generalstab som rapporterade detta. Ryssarna förlorade hela 1.480 man igår,
mot normalt 900 – 1100 eliminerade soldater, vilket är de största förlusterna på länge. Ryssarna förlorade dessutom otroliga 157 transportfordon och 23 haubitsar samt sju pansarvagnar. Inte en enda stridsvagn dock, vilket beror på drönar-hotet.
Kan kort notera att gårdagens rysk förluster vid fronten var 1.400 soldater och kraftiga 107 fordon, men få strids- ioch pansarvagnar.
Putin deklarerade igår att Kupiansk var taget av de ryska styrkorna
Hur kunde då president Zelensky åka till Kupiansk idag, en dag senare, och tacka de ukrainska soldaterna för deras framgångar. Den som tror på vad Putin säger begriper inte hur den mannen ljuger, hela tiden, varje dag.
Europa är i krig med Ryssland, hybridkrig, enligt fd NATO-medarbetare
Gábor Iklódy, tidigare biträdande generalsekreterare för framväxande säkerhetsutmaningar inom Nato ; Jamie Shea, tidigare biträdande generalsekreterare för framväxande säkerhetsutmaningar inom Nato ; och Myroslava Gongadze, journalist och utrikespolitisk expert, styrelseledamot vid ett ukrainskt institut och tidigare chef för Voice of Americas ukrainska tjänst i Washington, skickar denna varningssignal till det europeiska ledarskapet.
Rysslands hybridkrigföring enligt de fd NATO-medarbetarna
Ryska hot och riktade åtgärder mot Europa är inte isolerade händelser. De utgör en centralt planerad och styrd kampanj som är utformad för att destabilisera europeiska samhällen, testa Europas motståndskraft och beslutsamhet och försvaga de transatlantiska banden. Ryssland använder en bred verktygslåda: sabotage av kritisk infrastruktur, subversion, cyberattacker, desinformation och propaganda, GPS-störning av den civila flygplanstrafiken, skador på undervattenskablar, drönare över EU:s territorium och operationer riktade mot kritisk och kommersiell infrastruktur, såväl som våra demokratiska institutioner. Allt detta har observerats under de senaste dagarna, månaderna och åren.
Hybrida krigskampanjer fungerar bäst i polariserade samhällen, och det vi bevittnar genom dessa åtgärder förvärrar polariseringen, urholkar förtroendet och splittrar länder. Därför måste motverkande av desinformation, skydd av mediernas oberoende och byggande av allmänhetens förtroende vara strategiska säkerhetsprioriteringar.
Rysslands syfte är tydligt: avskräcka Europa från att stödja Ukraina genom att försvaga det allmänna stödet, bana väg för framtida eskalering och, avgörande, så tvivel om Natos löfte enligt Artikel 5 – själva grunden för den transatlantiska säkerhetsapparaten.
Ryssland döljer inte sina avsikter: de hävdar öppet att de är i krig med Nato och Europa. Detta ”narrativ” är ett centralt tema i den ryska inhemska propagandan för att rättfärdiga den fullskaliga invasionen av Ukraina genom att framställa den som ett motstånd mot västerländsk intervention. Medan USA – Trump nu söker ett snabbt slut på kriget och prioriterar just snabbhet, pengar och tillfälliga avtal framför varaktig fred, ser Putins Ryssland nu Europa som det största hindret eftersom de fortsätter att stödja Ukraina i att motstå och stoppa de ryska framryckningarna. Dessutom för att Europa vägrar att acceptera Kremls villkor.
Varje hybridincident som begåtts eller sponsrats av Ryssland har kalibrerats för att hålla sig under tröskelvärden som skulle utlösa starkare Nato- och europeiska svar, än mindre utlösa Artikel 5. Sammantaget når de nivån av ett ihållande hybridkrig under tröskelvärdet mot Europa och Nato. Att inte erkänna denna verklighet gör det verkligen svårt att utveckla effektiva och robusta motåtgärder för att avskräcka ytterligare eskalering och riskerar att bana väg för mycket värre scenarier. Svaga reaktioner på Rysslands aggressioner mot Ukraina 2014 och Georgien 2008 har lett oss till var vi är idag och fungerar som skarpa påminnelser.
Detta är de tidigare NATO-medarbetarnas text, något justerad, men med just deras budskap.
Ukrainsk motståndskraft och anpassningsförmåga – vad kan Sverige lära sig?
Detta var titeln på ett seminarium som Entreprenörkapsforum höll idag. Där framkom flera mycket intressanta uppgifter, som en kommande blogg – eller två – tar upp mer noggrant. Redan här kan noteras följande. Under kriget i Ukraina har civilsamhället visat en anmärkningsvärd anpassningsförmåga, ett stark samarbete och en otrolig motståndskraft. Den ukrainska tekniksektorn har också visat en imponerande förmåga att förnya sig med snabba och kontinuerliga förändringar inom utveckling och produktion. All förändring tycks nästan ske i realtid.
Viktiga frågor på morgonens seminarium var:
- Hur motståndskraftigt är det ukrainska civilsamhället för närvarande?
- Hur har innovationsprocessen utvecklats för ukrainska startups inom försvarsteknik under kriget?
- Vad kan Sverige lära sig av Ukrainas bevisade motståndskraft?
Man kan kort sammanfattningsvis säga: Sverige har otroligt mycket att lära av Ukraina. Ukraina leder en krigföring tillsammans med ny teknik, som är under utveckling nästan timme för timme. En helt unik och världsledande utveckling. Tillsammans med en befolkning på 32 miljoner – i landet nu – som visar en styrka som är mer än imponerande.
Positivt: Nobelfestens varmrätt fick sällskap av ett svenskt vin: Immelen från Kullabergs vingård.
Ett synnerligen förnämligt vin kan Bloggen tillägga, som njutit av det själv tidigare.
