En skandal: Putins USA-lakej vill att Ukraina ska kapitulera

Det är stor kalabalik både i Bryssel och Ukraina, men också i USA – under ytan

I onsdags läckte det ut att den Putin-vänlige USA-diplomaten Steve Witkoff i hemlighet utarbetat en plan för hur fred ska kunna skapas i Ukrainakriget. Där Ukraina kapitulerar helt. En plan som sägs har Donald Trumps stöd. Detta är  huvudpunkterna (De finns nu på the Telegraph):

• Ukraina ska ge upp hela Donbas, även de 30 procent som Ukraina fortfarande håller
• Ukrainas försvar ska halveras och långskjutande vapen ska inte få finnas (i Ukraina)
• President Zelensky ska ersättas genom nytt presidentval
• Reaktionerna i EU, Ukraina och även USA är starka, men få vågar tala klartext, men det kommer förhoppningsvis. Då på diplomatins språk
• I Ukraina idag förhandlar den amerikanske arméministern Driscoll om att förstärka Ukrainas försvarskapacitet
• Det verkar som om USA:s olika företrädare delvis arbetar emot varandra
• Donald Trumps Ukraina-företrädare generalen Keith Kellog, som står på Ukrainas sida, lämnar sin post i januari
• Du som vill läsa Ukrainas position kan gå in och ta del av Landets uttalande i FN:s Ständiga Säkerhetsråd
• Bloggen har missuppfattat Donald Trumps vilja att försvara det fria Ukraina. Förblindad av sin önskan att få ”fred”. Han tycks nu helt gå Rysslands väg.

Europa säger ett bestämt nej till att Ukraina ska kapitulera

Det är president Trumps så kallade fredssändebud Steve Witkoff – som varit samtalspartner med Putin i Moskva – som sent förra månaden  träffade det rysk sändebudet Kirill Dmitriev i Miami, och arbetade tillsammans fram ett 28-punkts-program. Ukrainska och europeiska företrädare blev mycket överraskade när Witkoffs plan läckte ut i onsdags. Inte minst eftersom man trodde att Trump äntligen hade börjat inse Putins oärlighet när det gäller att nå en uppgörelse.

28-punkts-planen – vars existens först rapporterades av Axios – skulle i sin ursprungliga form kräva betydande eftergifter från Ukraina, med begränsningar av dess militär och de skulle ge upp stora territoriella områden, hela Donbas – där Ukraina fortfarande håller 30 procent av marken. Dock ska dessa punkter vara förhandlingsbara, enligt de källor som läckt. Omfattningen skulle fortfarande vara förhandlingsbara.

Ukraina har sökt medlemskap i Nato som en säkerhetsgaranti mot en framtida rysk invasion. USA har avvisat det och Moskva har länge krävt att Kiev inte ska gå med i NATO, då man sett detta som ett hot. De europeiska allierade oroar sig givetvis för att ge Ryssland territoriella eftergifter, vilket de ser som en belöning för Moskvas aggression.

”Vi har inte informerats om detta”, sade Tysklands utrikesminister Johann Wadephul i onsdags. ”Alla internationella partners gör ansträngningar för att äntligen få president Putin till förhandlingsbordet.” Han tillade: ”Vi stöder naturligtvis allt som leder i denna riktning. Vi fokuserar på att stödja Ukraina och gör det därmed mycket tydligt för Putin att det inte finns något alternativ till en förhandlingsprocess.”

Rysslands krav, som fredsplanen anammar, upprepar de förslag som utrikesminister Marco Rubio redan hade avvisat i försöket att förhandla fram ett toppmöte mellan ländernas ledare. Detta inkluderade Moskvas upprepade krav på att kontrollera mer territorium i östra Ukraina än vad man har erövrat under kriget och att Ukraina ska ge upp framtida säkerhetsskydd från västallierade.

USA:s Arméminister Dan Driscoll, tillsammans med arméns stabschef general Randy George och befälhavaren för Armé Europa, general Christopher Donahue, skickades i hast till Kiev denna vecka för att prata med ukrainarna om planen, vilket POLITICO rapporterade i tisdags . Resan bestämdes snabbt, efter ett möte i Vita huset förra veckan, där Trump sa att Driscoll – som planerade en resa till Ukraina i december – borde vara sändebudet till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans team angående planen, enligt en företrädare för USA:s administration. Driscoll skulle följa upp sina möten i Kiev med en serie möten med NATO-allierade för att uppdatera dem om planen och vad USA ser som vägen framåt, tillade en anonym talesperson.

Vita huset har varit optimistiskt om den spirande planen. En person i Vita huset sa att båda sidor kommer att behöva visa flexibilitet. Ukraina har inte kommenterat planen offentligt tidigare, det sker nu. Zelenskyjs stabschef Andriy Jermak sa på onsdagen att han är i ”ständig kommunikation” med Trumps team, inklusive Witkoff, och kommer att arbeta med USA för att avsluta kriget ”och säkra en rättvis och varaktig fred”. Men de står väldigt långt ifrån varandra. Någon klartext hörs inte som offentliga uttalanden.

Storbritanniens utrikesminister Yvette Cooper noterade att Putin har avvisat alla Trumps fredsförsök hittills och istället ”helt enkelt valt att eskalera kriget”. Det är därför, sa hon, att den europeiska strategin är att sätta press på Putin, genom ekonomiska sanktioner och stöd till Ukraina, för att få ryssarna att återvända till förhandlingsbordet. En brittisk diplomat antydde att London inte hade informerats om förslagen, trots den nationella säkerhetsrådgivaren Jonathan Powells nära relation till Witkoff. En annan brittisk tjänsteman försökte tona ner hur allvarligt planen borde tas. Europeiska och ukrainska tjänstemän har i månader varnat för Witkoffs inställning till konflikten. De ser hans tysta samråd med Ryssland som ett tydligt tecken på att han blivit vilseledd av Ryssland om konfliktens natur och Putins verkliga mål.

”Ryssarna har tydligt identifierat Witkoff som villig att främja deras intressen”, sa en EU-företrädare igår. ”Européerna har inte konsulterats om detta. Men det finns en gren inom Vita huset som under en tid har sett européer som ’spoilers’ i fredsprocessen, så på sätt och vis är det inte förvånande.” Andra företrädaren i Vita huset avfärdade de som uttryckte oro för att Moskva bara vill samarbeta med Witkoff för att avsluta kriget.  Kreml tonade på onsdagen ner betydelsen av det nya förslaget. ”Det har inte förekommit något nytt utöver vad som diskuterades i Anchorage”, sa Putins talesperson Dmitri Peskov igår. Så fortsätter Kreml och Peskov att säga idag.

Överbefälhavaren för Ukrainas väpnade styrkor, Oleksandr Syrskyi, informerade gruppen höga militärer från USA om situationen vid frontlinjen under ett möte ledd av den amerikanska arméministern Daniel Driscoll där man diskuterade hur man kan stärka Ukrainas kapacitet inom luftförsvar, stridsoperationer, drönarsystem och utbildning av försvarsmaktens personal.

”Fienden förstärker trupperna, fortsätter offensiva operationer och ökar sin intensitet, och utför missilangrepp mot bostadsområden som resulterar i många civila offer”, betonade Ukrainas överbefälhavare. ÖB Syrsky noterade att parterna övervägde hur man kan stärka Ukrainas luftförsvar, strids-operationer, drönarsystem och personalutbildning för försvaret. ”Jag upprepade att en stärkning av försvaret av ukrainskt luftrum, utökning av våra långdistansattacker mot fiendens militära mål och upprätthållande och stabilisering av frontlinjen är avgörande för att hindra ryssarnas offensiva förmåga och i slutändan tvinga dem mot en rättvis fred”, sa han.

Överbefälhavaren erinrade också om att Deep Strike-operationer, långt inne i Ryssland, redan har visat sig effektiva när det gäller att störa den ryska militära logistiken och neutralisera deras stridspotential. ”Operationer mot oljeraffinaderier syftar till att göra kriget alltmer ofördelaktigt för Moskva och därigenom olönsamt för fienden”, tillade Syrsky.

Han betonade att ett annat viktigt område för Ukraina är samarbete med USA inom militär-teknik. ”Jag är övertygad om att Ukrainas unika stridserfarenhet och snabba innovationscykler kommer att bidra till att skala upp ett ömsesidigt fördelaktigt ukrainsk-amerikanskt samarbete inom försvarssektorn”, betonade Syrsky.

Bloggen upprepar: Den amerikansk delegationen i Ukraina idag tycks inte gå hand i hand med Witkoffs kapitulationsplan. Finns det en spricka här?

Ternopil kan ha förlorat ytterligare 20 personer

Presidenten Zelensky rapporterade detta på Telegram , enligt Ukrinform: ”Hela natten arbetade våra räddningsarbetare i Ternopil, och sök- och räddningsinsatserna pågår fortfarande. Tjugotvå personer saknas fortfarande – arbetet med att hitta dem fortsätter. Mer än 230 räddningspersonal från nio regioner i Ukraina har satts in”, sa Zelensky.

Han uppgav att på grund av allvarlig förstörelse och fragmentering av strukturer kan arbetet för närvarande endast utföras manuellt i vissa områden, vilket komplicerar sökandet. Presidenten tillade att man hittills vet att 26 personer har dött, inklusive tre barn. ”Mina kondoleanser till deras familjer och nära och kära”, sa Zelenskyj. Enligt Ukrinform attackerade ryssarna Ternopil och regionen med stridsdrönare och missiler på morgonen i onsdags. Två höghus i staden träffades. Där fanns inga militära anläggningar där, bara bostadshus.

EU reagerar emot den så kallade fredsplanen

Kaja Kallas, EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, har sagt att Europeiska unionen välkomnar ansträngningar som syftar till att få slut på kriget i Ukraina, men att en sådan plan måste involvera både Ukraina och Europa. I en kommentar till uppgifterna om den nya amerikansk fredsplanen med 28 punkter, som avslöjats av amerikanska medier, sa Kallas att den ”senaste utvecklingar” diskuterades vid utrikesmötet som hölls igår.

”Det vi européer alltid har stöttat är en långvarig och rättvis fred, och vi välkomnar alla ansträngningar för att uppnå detta. Naturligtvis, för att en plan ska fungera, behöver den både ha ukrainare och européer ombord ... För att avsluta detta krig behöver man att ukrainarna och européerna också går med på dessa planer”, sa Kallas. Hon betonade vidare att det är viktigt att komma ihåg att det i det rysk-ukrainska kriget finns en angripande stat och en stat som har blivit attackerad.

”Så vi har inte hört talas om några eftergifter från rysk sida. Jag menar, om Ryssland verkligen ville ha fred, kunde de ha gått med på en ovillkorligt vapenvila redan för en tid sedan, medan vi återigen ser bombningar av civila under natten. Hela 93 % av de ryska målen har varit civil infrastruktur. Det vill säga skolor, sjukhus, bostadshus, för att verkligen döda många människor och orsaka så mycket lidande som möjligt”, noterar Kallas.

”Vi välkomnar alla meningsfulla ansträngningar för att få slut på detta krig, men som vi har sagt tidigare måste det vara rättvist och varaktigt ”, tillade hon och upprepade att för att planen ska lyckas måste både ukrainare och européer gå med på den.

Långdistansvapen till Ukraina från Tyskland

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har lovat att utrusta Ukraina med långräckviddiga vapensystem, men gav inget direkt svar angående leveransen av Taurus-kryssningsmissiler. Citat från Merz som svar på en fråga om huruvida Tyskland kommer att leverera Taurus-missiler till Ukraina : ”Under de senaste månaderna har vi arbetat intensivt med den ukrainska regeringen med projekt som vi tekniskt sett kallar ’långdistanseld’. Den ukrainska armén kommer att utrustas med sådana vapensystem.” Han tillade att Tyskland och Ukraina har kommit överens om att inte längre offentligt diskutera detaljer, eftersom de vill att ”den ryska sidan ska ha en viss osäkerhet kring omfattningen av vårt militära stöd”.

Merz betonade att Tyskland ”gör allt som står i dess makt för att utrusta den ukrainska armén med vapensystem som har tillräcklig räckvidd”. ”Denna kvantitet kommer att öka under de kommande veckorna och månaderna, om det behövs, tills sådana vapensystem också produceras i Ukraina”, sade förbundskanslern.

Rjazan igen

Drönare slog till igen mot oljeraffinaderiet i Rjazan – ett av Rysslands största – den 20 november. Invånare började rapportera en serie explosioner i staden och omgivande regioner strax efter klockan två på natten, vilket beskrevs som  ett nytt angrepp på raffinaderi-komplexet. Lokala vittnen sade att en brand utbröt på raffinaderi-området efter detonationerna. Videor som cirkulerade online fångade blixtar och stigande rök, vilket tyder på en påverkan på industriell infrastruktur.

Guvernören i Rjazan-regionen bekräftade senare att drönare hade skjutits ner över området men undvek att namnge anläggningen direkt. Han hävdade att branden orsakades av ”fallande bråte” från eliminerade drönare och sa: ”Enligt preliminär information finns det inga dödsoffer. Skadorna bedöms. Räddningstjänst arbetar på platsen. Bråte föll i flera distrikt i Rjazan.”

Raffinaderiet i Rjazan har blivit ett återkommande mål för långdistansattacker. Det ska ha attackerats även för ett par dagar sedan, den 15 november. Det Rosneft-ägda raffinaderiet ligger ungefär 50 mil från den ukrainska gränsen och bearbetade cirka 13,1 miljoner ton råolja år 2024 – ungefär 262 000 fat per dag, eller cirka 5 % av Rysslands totala raffinerings-produktion. Ingen liten anläggning.