Villkoren för fred enligt Ukrainas president Zelensky
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa i en intervju med ABC News att han är redo att nå ett fredsavtal för att avsluta Rysslands krig mot Ukraina. Ukraina kommer dock inte att gå med på att erkänna Rysslands kontroll över de idag ockuperade territorierna. Under intervjun frågade programledaren president Zelensky om han skulle vara villig att göra en överenskommelse om han hade möjlighet att göra det idag. Presidenten svarade: ”Ja, jag ska göra det.”
När han sedan fick frågan om vad en sådan överenskommelse skulle kräva och om han skulle gå med på ett avtal som innebär att man skulle ge upp 25 % av Ukrainas territorium, sa Zelensky klart nej. Han betonade att Ryssland hade ockuperat mindre territorium och att siffran 25 % skulle innebära att Ukraina skulle lämna hela Donbas. ”De ockuperar inte 25 % av vårt territorium. När man talar om 25 % betyder det att vi måste lämna hela Donbas till Ryssland. Nu kontrollerar de 19,3 %”, sa den ukrainske presidenten Zelensky.
Journalisten frågade återigen om Zelensky skulle kunna gå med på en överenskommelse på just dessa ryska (och amerikanska) villkor. Presidenten svarade att han var redo att avsluta kriget längs den nuvarande frontlinjen. ”Ja, vi är redo att stoppa det här kriget så snabbt som möjligt … Frys på kontaktlinjen”, sa han och tillade att Ukraina inte skulle acceptera förslag om att göra tillfälligt ockuperade territorier till en del av Ryssland, med hänvisning till deras rättsliga status.
Intervjun tog också upp begränsningar av Starlink-hastigheter, brist på Patriot-missiler och en tillfällig brist på underrättelser om ballistiska hot. Zelenskyj sa då att Starshield-hastigheterna förblev begränsade och att Ukraina bara hade mottagit 24 Patriot-missiler från sin strategiska partner under de senaste 90 dagarna. På frågan om USA hade hindrat Europa från att skicka missiler till Ukraina svarade Zelensky ja.
Mot denna bakgrund betonade han att Ukraina inte har råd med en svag president just nu. ”Jag måste vara stark. Ukraina kan inte ha en svag president nu. Kanske efter kriget ….. men det är absolut ett folkets val. Men idag, om Ukraina ska överleva, behöver Ukraina en stark armé, en stark president och ett starkt folk… Det är därför all press på mig…(tystnaden är talande) självklart kommer jag att svara. Annars kommer de att äta oss, jag menar ryssarna gör det. Det är lättare för Ryssland eftersom vi är färre… Men det är inte enkelt med Ukrainas folk. Det är därför jag inte är särskilt artig ibland”, så sa Zelensky i intervjun.
Presidenten tillfrågades också om han kände sig förrådd av USA mot bakgrund av den senaste utvecklingen. Han sa att han kände att stödet saknades. På följdfrågan om vad som hade gått snett i hans relation med USA:s president Donald Trump svarade Zelensky att det var Trumps personliga beslut att vara ”vän” med den ryske diktatorn Vladimir Putin. Han menade att de amerikanska och ryska ledarna hade en ”ganska bra relation”.
Utsikterna för att avsluta kriget
Tidigare sa USA:s utrikesminister Marco Rubio att en lösning på Donbas-frågan var det enda som kunde få Rysslands krig mot Ukraina att sluta. Han betonade att båda sidor skulle behöva göra eftergifter. Kanalen rapporterade också att USA:s president Donald Trump uttryckte hopp om att kriget i Ukraina närmade sig sitt slut. Dessutom övervägde han att införa tullar på både Ukraina och Ryssland om inget fredsavtal träffades.
ABC News rapporterade också att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj berättade att trilaterala fredssamtal mellan Ukraina, USA och Ryssland skulle äga rum under första hälften av november. Men på en relativt låg nivå.
Attacker inne i Ryssland fortsätter
Protons optoelektronikfabrik i den ryska staden Orel utsattes för en missilattack i fredags, den 23 oktober. Enligt preliminära rapporter publicerade av Telegram-kanalen Exilenova+ kan anläggningen ha träffats av kryssningsmissiler typ Storm Shadow. Videoklipp som visar det förmodade ögonblicket för attacken har också delats online. Anläggningen producerar optoelektronisk utrustning och elektroniska komponenter som är avgörande för Rysslands militärindustriella komplex. Protons produkter används vid tillverkning av vapen som användes under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, inklusive S-71 ”Kover” kryssningsmissiler, Iskander-M ballistiska missiler och Pantsir-S1 luftförsvarssystemenheter.
Företaget tillhandahåller diodmoduler, växelriktarbrytare och viktiga elektroniska komponenter för vapensystem ombord.
På torsdagen, den 22 oktober 2026 träffade ukrainska attackdrönare Rysslands 75:e vapenarsenal i Serpukhov, Moskva-regionen, vilket utlöste en brand i försvarsanläggningen som specialiserat sig på reparation, restaurering och lagring av luftförsvarssystem, enligt Exilenova+ och OSINT.
Dessutom kan noteras
En annan missilattack ska ha träffat Energia-fabriken i Jelets, Lipetsk-regionen i Ryssland i söndags, den 25 oktober, riktad mot en anläggning som tillverkar kraftsystem som används i ryska ballistiska missiler och kryssningsmissiler. Enligt filmmaterial som publicerades av den öppna källkodskanalen Exilenova+ igår träffade flera ukrainska kryssningsmissiler industrianläggningen, cirka 300 kilometer från Ukrainas gräns. Videor som cirkulerade online visade rök som steg upp från området efter de rapporterade nedslagen.
Lipetsks regionala guvernör Igor Artamonov bekräftade en attack mot ett industriområde i Jelets. Energia-fabriken är specialiserad på utveckling och tillverkning av kemiska kraftkällor, inklusive batterier och andra elektriska komponenter som används i rysk militär utrustning. Enligt Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst (HUR) är Energia en strategiskt viktig leverantör till Rysslands försvarsindustri. Dess produkter används i flera missilsystem, inklusive den ballistiska missilen Iskander-M, kryssningsmissilen Iskander-K, den aeroballistiska missilen Kh-47M2 Kinzhal och missilen Zircon.
Anläggningen tillverkar även 9B280-1 kraftenheter för 9M727 kryssningsmissiler som avfyras av Iskander-K-systemet och 9B-287 batterier för UMPB D-30SN styrda glidbomber. Ytterligare komponenter som produceras av anläggningen används i universella glid- och korrigeringsmoduler (UMPK), som gör det möjligt att omvandla konventionella flygbomber till styrda vapen, såväl som Kh-35U-antiskeppsmissiler.
Ukraina återupptar attackerna mot ryska raffinaderier
att USA har äventyrat ukrainska liv genom att begränsa tillgången till underrättelsetjänster och Starlink-satellitkommunikation. ”Blockeringen [mot att attackera raffinaderier] är borta. Vi är klara”, sa Zelenskyjtill Financial Times i en intervju i London.Zelenskyj sade att ukrainska militära företrödare hade varnats av sina amerikanska motsvarigheter att Washington skulle begränsa underrättelseutbytet om Kiev fortsatte att attackera ryska energianläggningar. Kommentarerna markerade en ytterligare försämring av relationerna mellan Zelensky och USA:s president Donald Trump , som har pressat Ukraina att stoppa attackerna mot rysk oljeinfrastruktur i takt med att Washington försöker sänka bränslepriserna och på olika sätt hjälpa Ryssland.Förra veckan tillkännagav Trump ett avtal om att Ryssland ska leverera diesel till amerikanska och globala marknader, vilket har kritiserats av amerikanska lagstiftare och europeiska allierade. Zelenskyj beskrev uppgörelsen som en ” enkel seger ” för Kreml i en intervju med den brittiska programledaren Piers Morgan på onsdagen. ”Det är synd att vi förlorar en stark partner”, sa Zelensky.
Han anklagade också Trump för att ta Rysslands parti i kriget och menade att Washington borde förbli neutralt snarare än att gynna Moskva. ”Detta är vårt land, vår kropp, vårt hem, våra barn”, sa Zelensky. ”Det är därför det är smärtsamt när Trump väljer den andra sidan.”
Ny attack på lördagen
En drönarattack drabbade den petrokemiska anläggningen Toljattikauchuk i Samara-regionen i Ryssland natten till i lördags, den 24 oktober. Branden utlöstes i en anläggning som producerar syntetiskt gummi, bensintillsatser och kemikalier som används i fasta raketbränslen. Enligt övervakningskanalen Exilenova+ den 24 oktober riktade attacken sig mot industrikomplexet i staden Toljatti. Lokala invånare rapporterade en betydande brand runt klockan 06:30, medan drönare enligt uppgift fortfarande flög över staden.
Filmmaterial som cirkulerade på sociala medier visade tjock svart rök som steg upp från industriområdet. Ryska myndigheter utfärdade en varning för drönarhot i Samara-regionen, medan en lokal flygplats tillfälligt stoppade verksamheten. Lokala rapporter indikerade också att arbetare vid den närliggande AvtoVAZ-bilfabriken evakuerades efter attacken. Omfattningen av skadorna på Toljattikauchuk och eventuella dödsoffer har inte bekräftats av oberoende källor.
Enligt OSINT-Varta-databasen är Tolyattikauchuk en av Rysslands största petrokemiska anläggningar, med en uppskattad årlig produktionskapacitet för syntetiskt gummi på cirka 260 000 ton.
Nu är Starlink tillbaka, säger man
Ukrainas försvarsministerium har bekräftat att satellitkommunikations-systemen Starlink och Starshield återigen arbetar i hastigheter över 400 kilometer i timmen, vilket återställer de uppkopplingar som är avgörande för ukrainska militära operationer, inklusive drönare, logistik och kommunikation på slagfältet.
Som svar på journalisters frågor den 24 oktober sa Ukrainas försvarsminister Yevhenii Khmara att ministeriets övervakningssystem hade registrerat återställandet av höghastighetsanslutningen.
”Försvarsministeriets övervakningssystem registrerar återställningen av Starlink- och Starshield-anslutningen vid höga hastigheter. Vi registrerar hastigheter över 400 km/h, med stabila anslutningar”, sa Khmara.
Tyskland köper kryssningsmissiler från Ukraina
Tyskland förbereder sig på att köpa ukrainskt utvecklade kryssningsmissiler av typen Bars till sina väpnade styrkor, vilket potentiellt är första gången Bundeswehr har förvärvat ett offensivt vapen designat i Ukraina. Enligt Financial Times den 26 oktober, med hänvisning till personer med kännedom om planerna, skulle Berlin kunna slutföra ett avtal om en första sats inom några veckor. Missilerna skulle genomgå tekniska tester i början av 2027, med framgångsrika tester som potentiellt kan leda till en beställning på flera hundra enheter.
Bars är en jetdriven kryssningsrobot som kan träffa mål upp till 1 000 kilometer bort och bära en stridsspets på upp till 105 kilogram, beroende på variant. Ukrainska företrädare klassificerar den ibland som en drönarmissil, medan Tyskland anser att den är en billig kryssningsrobot.
Financial Times rapporterade att Bars-missiler redan tillverkas i Tyskland genom ett ukrainsk-tyskt joint venture som etablerats inom ramen för Build with Ukraine-initiativet. Den första tyskfinansierade satsen levererades till Ukraina i oktober i år.
Det planerade köpet av Bundeswehr skulle utöka företagets produktion, utöver att förse Ukraina, vilket återspeglar det växande europeiska intresset för ukrainsk försvarsteknik som utvecklats och testats under Rysslands fullskaliga invasion. Tyskland söker också mer prisvärda alternativ till amerikanska Tomahawk-kryssningsmissiler, som kostar cirka 4 till 6 miljoner dollar styck och sannolikt inte kommer att levereras från USA före 2030-talet på grund av produktionsbegränsningar.
Den rädde president Putin bygger en mur av luftförsvarsanläggningar runt Valdaj – gömstället
Ryssland har byggt ytterligare 16 luftförsvarstorn runt den ryske ledaren Vladimir Putins Valdaj-residens, vilket gör att antalet luftförsvarspositioner i det omgivande området uppgår till
mer än 50, enligt en undersökning som Radio Free Europe/Radio Liberty gjort, och som publicerades igår De nya platserna identifierades med satellitbilder som analyserades tillsammans med OSINT-forskaren jembob. Utredarna fann att de 16 tornen byggdes i oktober inom ungefär 50 kilometer söder om residenset – i den riktning som vetter mot Ukraina.
De nya strukturerna verkar bilda en ytterligare yttre luftförsvarsring och förväntas hysa Pantsir-kanon- och missilsystem, Tor-luftvärnsrobot-system eller liknande utrustning.
President Putins ”gömställe”, 40 mil väster om Moskva, har häften så många luftförsvarsenheter som den stora huvudstaden Moskva. Så agerar en diktator, som inte bryr sig om sina egna medborgare, utan bara tänker på sig själv.
Putin klagar på de västerländska sanktionerna
Rysslands president Putin har nu offentligen klagat på de västerländska sanktionerna mot Ryssland. Han kallar dem för ”dumhet”, enligt den ryska ambassadens Facebooksida i USA. Putin påstår felaktigt att han är besluten att skapa gynnsamma förutsättningar för europeiska företag som fortsätter att verka i Ryssland efter starten av det fullskaliga kriget mot Ukraina. Ryssland har tagit över ett stort antal västerländska företag, utan ersättning. Han gjorde dessa uttalanden i en intervju med propagandisten Pavel Zarubin.
De svenska regeringsbildningen är farsartad
Att den svenska regeringsbildningen är en lekstuga, det visar dagens rapport från Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist. Hon sa så här i Dagens Eko:
En majoritet av det svenska folket röstade för en mittenpolitik. Men ingen majoritet röstade för en regering
Men varför påstod den Röd-Gröna gruppen, med Centern, inför valet att man skulle bilda regering? S-ledaren Magdalena Andersson talade till och med om ”En strak regering” om hon och de Röd-Gröna fick förtroendet. Direkt över valet firade man detta förtroende, trots att det tydligen inte gällde, med tårta. Partisekreteraren gick till och med och anklagade Ulf Kristersson för att han inte gratulerade Magdalena Andersson till valvinsten.
Nu finns det väl bara en utväg, om man inte ska dra på sig Extra-val, och det är att acceptera att en majoritet röstade på sakpolitiken som det Blå-Gula laget står för.
Kan ingen tala om för Elisabeth Thand Ringqvist att den politik hon vill föra finns det, som hon själv medger, en klar majoritet för. Ska man driva politik måste det väl sätta de politiska frågorna i första hand. Sedan om ett visst parti inte har en värdegrund, eller historia som man inte gillar, så får man väl låta bli att ta till sig den.