Vad vill egentligen president Putin?
Hur har president Putin deklarerat eller agerat? 
- Vi börjar med den MIiitära Specialoperationen, som skulle genomföras på tre dagar.
- Denna 3-dagars-operation måste ju rimligen Putin förstå att han inte kan kan förverkliga (det är dag 1.662)
- Grundorsakerna till kriget är att Ukraina egentligen inte är ett eget land, utan tillhör Ryssland
- Därför måste Ukraina kapitulera, låta en Pro-Rysk regering ta över, så att nazismen kan utrotas
- Ukraina måste bli neutralt, säga nej till NATO
- I Kirgizistan på SCO-mötet sa Putin i förra veckan att en uppgörelse mellan Ryssland och Ukraina vore det bästa , och möjligt.
- Senare har tycks president Putin ångrat detta utspel, som legitimerar president Zelensky
- Nu talar Peskov, Putins talesperson, om treparts-möte: Ryssland, USA och Ukraina.
- President Zelensky har föreslagit ett möte med Putin vid G20-mötet i Miami i december.
- Peskov har svarat med att säga att Zelensky är välkommen till Moskva om han vill träff Putin.
- Allt talar för att president Putin egentligen inte vet vad han ska göra
- Putin fortsätter kriga så länge han har Donald Trumps stöd
Ukrainska attacker inne i Ryssland
Här är några smakprov på strategiska mål som Ukraina attackerat inne i Ryssland de senaste dagarna.
Bränder rapporterades vid ett flygplanskomplex i Taganrog, som betjänar övervakningsflygplan av typen A-50 och strategiska bombplan av typen Tu-95, samt brand vid ett av Rysslands största kemikalieproducenter. Enligt Exilenova+ den 12 september visade satellitdata från branddetektering och bilder som delats av lokala invånare flera bränder i Taganrog, bland annat vid Beriev, Taganrog Aviation Scientific and Technical Complex, med stora effekter.
Anläggningen i Beriev specialiserar sig på underhåll och modernisering av Rysslands A-50 luftburna varnings- och kontrollflygplan, amfibieflygplan i Be-serien som används av den ryska flottan och strategiska bombplan av typen Tu-95MS/MSM. Ryssland använder Tu-95-bombplan för att avfyra Kh-101 kryssningsmissiler mot Ukraina.
NASA FIRMS-satellitdata visade på bränder i flygföretagets område. Det närliggande Taganrog-Yuzhny-flygfältet fungerar som Beriev-komplexets huvudsakliga flygtestbas. ASTRA rapporterade separat att drönare också kan ha riktat in sig på Taganrog-Centrals militära flygfält, hemvist för Rysslands 708:e militära transportflyg-regemente. Den 325:e flygplansreparations-anläggningen, som reparerar militära transportflygplan, ligger i närheten.
Ytterligare en brand registrerades vid Taganrogs bilfabrik, enligt satellitobservationer och rapporter från lokala invånare.
I Toljatti, Samara-regionen, riktade drönare in sig på kemiska anläggningen KuibyshevAzot, enligt övervakningsgruppen Exilenova+. En brand rapporterades på anläggningens område efter attacken. KuibyshevAzot producerar ammoniak, ammoniumnitrat, urea, ammoniumsulfat, salpetersyra, kaprolaktam och polyamidprodukter. Företaget är bland Rysslands största producenter av kvävegödselmedel och kaprolaktam, kemikalier som används vid tillverkning av polyamidplaster och syntetfibrer för militären.
Tidigare, den 11 september, attackerade Ukrainas försvarsmakt Volgogradpromproekt-företaget i Volgograd med kryssningsmissiler av typen FP-5 Flamingo, vilket utlöste en brand i anläggningen. Företaget är involverat i Rysslands militärindustriella komplex och producerar ferrocenbaserade förbränningskatalysatorer och kemiska produkter.
Ukraina har dessutom attackerat den ryska flottans flaggskepp Tatarstan under en nattlig attack mot staden Kaspiysk i Rysslands Dagestanregion, enligt det ukrainska OSINT-projektet Exilenova+ den 11 september.
Analytikerna publicerade en satellitbild där man kan skadorna på fartyget efter attacken. Tatarstan är ett patrullfartyg av Gepard-klass i projekt 11661K som togs i tjänst 2003 och fungerar som flaggskepp för Rysslands Kaspiska flottilj. Det oerhört snopet för Ryssland att detta fartyg blivit utsatt.
Ukrainska styrkor attackerade också oljeraffinaderiet Slavyansk-EKO i Rysslands Krasnodarregion natten till den 13 september och skadade en viktig oljebearbetningsenhet och anläggningens lagringstankar. Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst (HUR) uppgav att attacken utfördes av operatörer från dess avdelning för obemannade system i samordning med andra ukrainska försvarsstyrkor som en del av en gemensam långsiktig attackoperation.
Ukrainska styrkor attackerade oljeraffinaderiet vidare TANECO i Nizjnekamsk, Rysslands republik Tatarstan, också natten till den 13 september, och en brand rapporterades ha brutit ut vid anläggningen som ligger ungefär 120 mil från Ukraina. Enligt generalstaben i Ukrainas väpnade styrkor orsakade attacken en brand i en av raffinaderiets lagringstankar.
TANECO är ett av Rysslands största oljebearbetningskomplex och producerar bensin, diesel, flygbränsle, marint bränsle, basoljor och andra petroleumprodukter. Raffinaderiet togs i bruk i början av 2010-talet och har sedan dess avsevärt utökat sin bearbetningskapacitet. År 2022 bearbetade anläggningen cirka 16,2 miljoner ton råolja.
Ryssland hotar Litauen med tal om förintelse
Rysslands säkerhetsråds vice ordförande Dmitrij Medvedev sade att Litauen skulle ”försvinna från världskartan” i händelse av en militär konfrontation med Ryssland om NATO placerar kärnvapen i den baltiska staten, samtidigt som han hävdade att alliansen inte skulle åberopa sin kollektiva försvarsklausul.
Medvedev gjorde uttalandena under ett besök i Rysslands nordvästra federala distrikt den 11 september. och publicerade dem senare på sin Max-kanal, enligt ryska statliga medier. Med hänvisning till Natos artikel 5 sa han: ”Om den åberopas kommer det att bli en global katastrof. De är inte dårar. Men Litauen kommer att försvinna från världskartan.”
Kommentarerna kom nu när Litauen ändrar i artikel 137 i sin konstitution, som för närvarande förbjuder massförstörelsevapen och utländska militärbaser på litauiskt territorium. Den 9 september röstade Litauens utskott för rättsliga frågor med 7 röster mot 2 för att ta bort bestämmelsen om kärnvapen.
Nu gör S:t Petersburg skyddsrum av Tunnelbanans lokaler
Sankt Petersburgs tunnelbana planerar att anpassa nio stationer för att använda dem som skyddsrum för mitt i en växande oro för potentiella drönar-attacker, rapporterade den ryska mediebolaget Fontanka. Projektet omfattar även fyra underjordiska sektioner och dessutom cirka 35 kilometer tunnelbanespår, enligt dokument som publicerats på Rysslands statliga upphandlingsportal.
i torsdags började tunnelbanan söka efter en entreprenör för en förstudie inför det planerade arbetet. Entreprenören kommer att visa vilka anläggningar som behöver byggas, uppgraderas med ytterligare utrustning för att omvandlas till skyddsrum.
Detta påverkar hela S:t Peterburg och visar att kriget nått dit.
Stort engagemang från Kanada
Det är ingen slump att Zelenskys statsbesök till Kanada varade i tre dagar, istället för normala en dag eller några timmar. Kanada var det första landet som erkände Ukraina som suverän nation och Ukraina och Kanada har nu tecknat en lång rad avtal, inklusive ett hundraårigt försvarsavtal. Detta och de andra avtalen inkluderar energi, gruvdrift, klimat, återuppbyggnad, ekonomiskt partnerskap mm, och kan läsas i sin helhet här.
Se även artikel på Ukrainska presidentens officiella hemsida som sammanfattar det hela i form av sju nya stödpaket, sex initiativ och tre samarbetsavtal. Kanada ger också Ukraina sex nya militära stödpaket, inklusive Patriotrobotar, ammunition till F-16, samproduktion av drönare mm. Zelensky besökte även ukrainska piloter som just nu utbildas och övas i Kanada. (Liksom i Sverige där Gripen-piloter utbildas) Utöver detta kommer kontakter med kanadensiskt näringsliv och företag, som uppmanas att investera i och delta i Ukrainas återuppbyggnad, samt möte med den ukrainska gemenskapen i Kanada, som firar 135 år sedan den första ukrainaren emigrerade till Kanada.
Kommer presidenterna Putin och Zelensky träffas på G-20 i Miami?
President Volodymyr Zelensky uppgav att han är beredd att hålla ett direkt, bilateralt möte med Rysslands president Vladimir Putin i USA om den ryske ledaren deltar i G20-toppmötet i december.
I en intervju med Deutsche Welle bekräftade Zelensky att han skulle resa till Miami, Florida, för att delta i mötet om Putin också är närvarande. ”Ja, självklart. Vi måste komma. Vi måste träffas, prata och fatta beslut”, sa Zelensky. Men, som ovan sagts, har Peskov för Putins räkning avfärdat detta och hälsar Zelensky välkommen till Moskva. Ett möte dem emellan måste givetvis ske i ett tredje land.
Nu fortsätter Donald Trump kräva att Ukraina gör eftergifter till Ryssland
President Putin kräver hela Donbas för att avsluta Rysslands krig mot Ukraina, men Kiev är inte berett att göra eftergifter, sade USA:s president Donald Trumps sändebud Jared Kushner den 11 september. Det gjorde han i ett tal vid Jalta-konferensen om den europeiska strategin. Kushner sa att president Vladimir Putin redogjorde för Rysslands territoriella krav under samtalen i Moskva den 5 september. Kushner syftar på Rysslands krav på att Ukraina avstår från territorium i Donbas, de ca 20 procent som Ryssland inte erövrat.
”President Putin lade fram sin linje för vad han vill uppnå”, sa Kushner under en paneldiskussion. ”Om Ukraina ville dra sig tillbaka till den linjen, då har vi uppenbarligen resten av avtalet klart. Ukraina vill just nu inte göra det.” Trump vill alltså att Ukraina kapitulerar, ger Ryssland områden som de inte lyckats ockupera. Avstå från hela Donbas. Moskva kräver att Kiev avstår från territorium som ryska styrkor inte har lyckats erövra militärt.USA:s medlare Kushner hade aldrig sagt detta om inte Donald Trump tyckte samma.
I går uppmanade Donald Trump Ukraina att sluta attackera raffinaderier och energianläggningar i Ryssland. Angrip i stället enbart direkt militära komplex, sa Trump.
En Nobelpristagare berättar hur det är att sitta i fängelse i Belarus
Moscow Rimes, som tvingats ut från Ryssland, och nu har sin hemvist i Amsterdam, intervjuar Nobel-freds-pristagaren Ales Bialiatski. Denne har har i årtionden dokumenterat politiskt förtryck i Belarus och försvarat dess offer. Han skulle så småningom bli en av dem – två gånger. Han är grundaren av Viasna Human Rights Center. Bialiatski, 63, fängslades första gången 2011 och tillbringade nästan tre år bakom galler. Ett decennium senare, när president Alexander Lukashenko slog ner på samhället som svar på massprotester mot hans omtvistade omval 2020, arresterades Bialiatski åter igen och dömdes till 10 års fängelse tillsammans med sina kollegor på Viasna.
Medan han satt i häkte fick Bialiatski veta att han hade tilldelats Nobels fredspris 2022 tillsammans med Rysslands Memorial och Ukrainas Center for Civil Liberties. I slutet av 2025, efter att ha avtjänat nästan hälften av sitt straff, släpptes Bialiatski tillsammans med 122 andra politiska fångar i en överenskommelse som innebar att USA hävde sanktionerna mot den belarusiska kaliumproducenten Belaruskali. Ändå satt minst 889 fler politiska fångar kvar bakom galler i Belarus från och med förra månaden, enligt Viasna.
I en intervju med The Moscow Times diskuterade Bialiatski livet i vitryska fängelser, mottagandet av Nobels fredspris bakom galler och de utmaningar som det vitryska samhället står inför både inom och utanför landet. Läs och begrunda det fruitansvärda som drabbar en politisk
De socialistiska partierna i Sverige förlorade stort
Det finns ingen majoritet för höjda skatter i Sverige. De socialistiska partierna S, V och MP fick tillsammans dryga 42 procent av rösterna. Nu återstår att se vad som är viktigast. Sakpolitiken eller vem som stödjer denna. Om Centerpartiet fått stöd för sin politik, så borde det inte vara alltför svårt att ansluta sig till det Bå-gula laget.
Om Centerpartiet inte vill bilda regering med Sverigedemokraterna kan de väl kräva detta. En sådan regering har ju styrt Sverige framgångsrikt i fyra år. Visserligen har Sverigedemokraterna precis som Vänsterpartiet krävt att få sitta i den regering man stödjer, men om så inte är möjligt går man säkert inte över till den andra sidans politik. Vänsterpartiet blir inte marknadsliberalt och välkomnar företagandet om en S-regering säger nej till V-deltagande i regeringen. Och Sverigedemokraterna kommer säkert inte blir ett skattehöjar-parti och motverka företagen om de hamnar utanför regeringsbildningen.
Hur reagerar Centerpartiets väljare om partiet ansluter sig till en socialistisk politik med höjda skatter?
Nu när Bloggen skrives har Centern partisekreterare Hannes Hervieu gjort följande kommentar, som Expressen återger:
Om Magdalena Andersson accepterar detta betyder det två saker. För det första att S backar från sina många socialistiska förslag som inbegriper höjda skatter och ett slopande av karensdagen. För det andra att S-regeringens statsråd tvingas föra en politik som de inte gillar. Eller ska Centern få alla statsrådsposter som är marknads-inriktade? Då får vi en centerpartist som finansminister, arbetsmarknadsminister, utbildningsminister och migrationsminister, för att nämna de kanske viktigaste, vid sidan om statsministern. Är detta rimligt?