När kommer Ryssland avsluta kriget mot Ukraina?
I lördags ändrade president Putin sin inställning på två väsentliga områden:
- Kriget mot Ukraina är snart slut – sa Putin i talet i lördags på Röda Torget
- Putin välkomnade ett möte med president Zelensky i ”tredje land”, dvs krävde inte Moskva som mötesplats, som varit Putins käpphäst.
Nu kommer dessutom Donald Trump i går och spär på talet om ett slut på kriget. Slutet på Rysslands krig mot Ukraina är ”mycket nära” och Trump uttryckte förtroende för att Moskva och Kiev kommer att nå en överenskommelse. ”Slutet på kriget i Ukraina, jag tror verkligen att det närmar sig”, sa Trump till reportrar när han lämnade Vita huset för sin resa till Kina.
Rysslands krig mot Ukraina kan inte upphöra förrän angriparen slutar. Under lång tid har det varit uppenbart att Ryssland inte kan tvinga Ukraina till underkastelse. På slagfältet har Ryssland inte gjort några egentliga framsteg. Hade 30 procnt av Ukrainas yta i mars 2022, men nu bara 20 procent och inga väsentliga ökningar senaste året. Tvärtom, Ukraina har tagit tillbaka drygt 100 kvadratkilometer mark i april. Terror-bombningarna av Ukraina har inte gjort befolkningen bemnägen att ge upp, tvärtom.
Rysslands förluster är dessutom gigantiska, både vad gäller antalet förlorade soldater och utrustning. Därtill kommer Ukrainas attacker mot strategiska mål inne i Ryssland, som verkligen är betydande. Bloggen har länge påpekat att detta kan avgöra kriget, eller snarare tvinga Rysslands ledning att ge efter för befolkningens negativa inställning till kriget, som även officiella siffror visar. Även om förtroendet för Putin som president fortfarande är betydande, eller i vart fall var. En förändring är på G.
EU:s försvarsindustri drar fötterna efter sig, inte Ukrainas
EU:s högsta diplomat Kaja Kallas uttryckte ”frustration” över att Europas försvarsindustri fortfarande inte producerar tillräckligt efter att miljarder euro har satsats, efter ett möte mellan försvarsministrarna den 12 maj. EU:s försvarsindustris långsamma framsteg står i skarp kontrast till Ukraina, som har blivit en seriös militärindustriell makt på bara fyra år, och nu kan exportera till andra, bidra till att skydda länder i Mellanöstern och identifierades av Kallas som en viktig 
innovationskälla från vilken ”vi har mycket att lära oss”, enligt henne.
EU har inte suttit passivt under den tiden. Man tog upp 150 miljarder euro i försvarslån på gynnsamma villkor som svar på företagens kritik om att de behövde längre orderportföljer. EU ändrade också upphandlings-kriterierna för finansieringen för att uppmuntra länder att upphandla tillsammans, vilket bemötte kritiken om att små länder, som upphandlar ensamma, resulterar i små beställningar. och höga kostnader. Kallas noterade att vissa specifika produktionslinjer har ökat sin produktion, det gäller ammunition och luftförsvar .
Samtidigt har ”behoven också ökat i medlemsstaterna”, sa hon och tillade att det fragmenterade landskapet av regler i EU-länderna fortsätter att hindra uppskalning. Tidigare samma dag redogjorde Kallas för planerna på att stärka den europeiska försvarskraften genom förbättrad innovation på försvarsområdet, gemensamma projekt och upphandlings-processer för EU-länder, områden där vi har mycket kunde lära av Ukraina . ”Försvarsindustrin borde kunna hantera detta”, påpekade Kallas.
Har Du hört talas om Orenburg Oblast i Ryssland?
Ukrainska drönare attackerade en gasanläggning i Rysslands Orenburg oblast igår, den 12 maj, en region på mer än 1 500 kilometer från den ukrainska gränsen, något som bekräftades av president Volodymyr Zelenskyj i hans kvällstal. Zelenskyj specificerade inte vilken anläggning som var målet eller omfattningen av skadorna.
Den ryska oberoende tidningen Astra rapporterade att drönare ska ha nedskjutits bara 4 kilometer från Strela-fabriken, som är en tillverkare av kryssningsmissiler och komponenter till Su- och MiG-flygplan. Den ukrainska Telegram-kanalen Supernova Plus meddelade att Orsknefteorgsintez, ett av Rysslands största raffinaderier i södra Uralbergen, träffades under attacken mot Orenburg oblast. Orsknefteorgsintez grundades 1935 och är ett av de äldsta och största raffinaderierna i södra Uralbergen, med en årlig kapacitet på 6,6 miljoner ton råolja .
Rysslands Orenburg oblast, med sin industriella infrastruktur, är avgörande för den ryska militären och ekonomin, och är därför regelbundet måltavla för ukrainska långräckviddiga drönare .
På andra håll utlöstes luftlarm i staden Chelyabinsk, Chelyabinsk oblast. Rök rapporterades i området från en zinkbearbetnings-anläggning i Chelyabinsk, enligt Exilenova Plus. Rysslands ministerium för nödsituationer hävdade att kartong fattade eld. De tillade att brandmännen släckte branden. Inga dödsoffer noterades. Regionen ligger cirka 2 000 kilometer från Ukraina
Attackerna kommer efter att den tre dagar långa vapenvilan mellan Ukraina och Ryssland med anledning av segerdagen nu hade löpt ut. ”Ryssland valde själva att avsluta den partiella vapenvilan, som hade varat i flera dagar”, skrev president Volodymyr Zelenskyj på X den 12 maj. Ryska attacker dödade fyra civila och skadade 27 andra iUkraina under det senaste dygnet, efter att vapenvilan upphörde, uppgav lokala myndigheter den 12 maj. Under vapenvilan förekom inga storskaliga flyganfall.
Idag fortsatte Ukraina att penetrera strategiska mål inne i Ryssland. Ukraina har bombat en fabrik i ryska Jaroslavl, en oljeanläggning i Basjkortostan, minst en flygplats och flera andra mål på Krim, där Kertjbron stängdes. Kyiv Post rapporterar också om en serie drönarrelaterade incidenter som utlöste bränder och störningar i flera ryska energianläggningar under onsdagen, med skador rapporterade i Astrachanregionen, Bashkortostan och Krasnodarregionen i södra Ryssland. Inte sp kul att vara ryss, än värre att vara Vladimir Putin, som nu får finna sig i att vara en förlorare.
NATO-möte i Bukarest, Rumänien med Zelensky
Bukarests håller ett toppmöte nu, ett format som sammanför NATO:s länder på östra flanken, som har inletts i Rumänien, och NATO:s generalsekreterare Mark Rutte och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj förväntas också delta. Polens president Karol Nawrocki var den första av de nio ledarna i Bukarest som anlände till Bukarest. Rumäniens president Nicușor Dan tog emot honom i Cotroceni-palatset för bilaterala samtal. De två presidenterna kommer gemensamt att leda toppmötet i Bukarest.
”Bukarest Nio” heter gruppen, som etablerades 2015 som ett format för säkerhetssamarbete. Det omfattar Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Lettland, Litauen och Estland. Möten inom detta format hålls på ledar-, utrikes- och försvarsminister-nivå. Rumänien har föreslagit att man ska omgruppera EU:s östra flank för att försvara sig mot ryska drönare .
Anders Åslund: Markerade den 9 maj en vändpunkt i kriget?
Svenska ekonomiprofessorn Anders Åslund: Putins segerparad den 9 maj var en studie i svaghet: ingen militär utrustning, en handfull allierade ledare och en 45-minuters parad. Ukrainas drönar-kampanj tvingade Putin att söka Trumps beskydd – vilket blottade hans sårbarhet. Samtidigt har Ukraina tagit det strategiska initiativet, Europa har ökat finansieringen och vapnen, och USA under Trump har gjort sig irrelevant för krigets utgång, Anders Åslund
Anton Gerashchenko, en av mina favoriter på X, noterade att den 9 maj ”ägde en vändpunkt i kriget rum”. Jag är benägen att hålla med skriver Åslund.
Gerashchenko fortsatte: ”För första gången visade [Rysslands president Vladimir] Putin offentligt sin svaghet och oförmåga att självständigt skydda sin huvudstad, sin parad och sig själv från våra attacker.” Allt var patetiskt. ”Paraden” varade i 45 minuter. Det var bara marscher och musik, ingen militär utrustning. Putin hade nätt och jämnt lyckats locka in en handfull presidenter, särskilt från Vitryssland och Kazakstan. Han kom sent och åkte tidigt i en bil på Röda torget eftersom han var rädd.
Paradens främsta händelse var en liten grupp nordkoreanska soldater, vilket underströk att Ryssland, som felaktigt påstod sig vara världens näst starkaste armé, behövde ett litet stöd från Nordkorea. För att göra detta ännu mer förödmjukande brydde sig Nordkoreas president Kim Jong-un inte om att närvara.
Sedan Donald Trump återvände som USA:s president har han framstått som Putins starkaste anhängare, men nu har Putin vänt detta till sin nackdel. Trump, som alltid lydig mot sin herre, vädjade till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att acceptera Putins uppmaning till en tre dagar lång vapenvila. Zelenskyj gjorde det, men skickligt nog utfärdade han ett dekret som specificerade koordinaterna för Röda torget i Moskva för när det inte skulle bombas. I sin gemensamma handling visade Putin och Trump svaghet snarare än styrka. De erkände att de var i Zelenskyjs händer. Som Gerashchenko skriver: ”De facto bad Putin Trump att skydda honom från ukrainarna.”
Den svenska regeringen fortsätter att visa sin tilltro till Långbänken
Att vissa frågor kan vara kniviga och ta lite tid att besluta om inom den politiska sektorn kan man ha viss – säger viss – förståelse för. Men inte när det gäller en utredd och ganska enkel fråga som när en svensk ska anses ha en ”Stadigvarande Vistelse” i vårt land. Flertalet länder har gränsen ”stadigvarande” som hälften av året. Här gäller det att bestämma när en boende i Sverige ska anses vara skattskyldig. Den frågan har blivit omstridd och oklar i Sverige. Skatteverket och domstolarna har haft lite oklara uppfattningar om detta. Därför utarbetade Skatteverket en promemoria för några år sedan, för att klara ut oklarheten.
I november 2023 var Skatteverkets promemoria klar. Begreppet ”stadigvarande vistelse” ska inträda om man vistas fler än 160 dagar under ett kalenderår, med en komplettering om 120 dagar per år i två kalenderår i rad. Detta gick ut på remiss och allt var klappat och klart. Lagändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2025. Ärendet lämnades över till regeringen för lagstiftning, vilket skedde till finansministern. Men sedan har ärendet bara legat still, inget hra hänt. Trots att regeringen nu haft det färdiga ärendet i sin hand i två och ett halvt år.
Hur kan man missköta ett ärende så här?
Nu ställer socialdemokraten Niklas Karlsson frågan i en interpellation till finansminister Svantesson: ”Avser regeringen att gå vidare med förslaget?” Om så inte är fallet: Varför? Vilka alternativa förslag har finansministern, frågar Karlsson lite ironiskt. Senast den 29 maj måste finansministern ge regeringens svar enlig regelverket. Man undrar verkligen när ett färdigt förslag får ligga till sig på detta sätt. Två och ett halvt år.
En annan Långbänk är dans på restaurang. Redan 2018 kom förslaget att tillstånd skulle ersättas med anmälan. Det tog fem år att införa denna enkla förändring. Fler exemple finns, men det väntar Bloggen med att skriva om nu, det kommer framöver.
Svenska Dagbladet har en ledare idag som hyllar Långbänken. Det är Mattias Svensson, som normalt brukar vara vettig, som skriver under rubriken ”Till försvar för trögheten”. Detta är ofattbart. Några få exempel:
- EU skulle se till att få en gemensam marknad ”A Single Market”. Det har gått mer än ett decennium. Någon gemensam marknad finns fortfarande inte
- När Ukrainakriget startade gav EU signal om att vapen- och ammunitions-produktionen snabbt skulle öka. Nu konstaterar man. Inte mycket har hänt på fyra år.
- Nu säger EU:s utrikespolitiska representant Kallas att flera åtgärder måste till. Produktionen MÅSTE ökas.
- Ukraina som under de gångna fyra åren har haft krig har samtidigt ökat försvarsproduktionen 10 gånger.
- Förre chefen för Europeiska Centralbanken, Mario Draghi, säger i en rapport för kommissionen att trögheten kan sluta i katastrof.
- Dagens samhälle går flera gånger snabbare idag än tidigare. Varför ska politiken inte hänga med?
Ett svar
Om det stämmer att Ryssland snart vill avsluta kriget mot Ukraina, så borde EU/Nato passa på att via Ukraina tillfoga Ryssland så stor skada som möjligt innan det blir fred. Det ligger ju i EU:s intresse att försvaga Rysslands styrka medan ett krig mellan dessa två parter pågår. Man kan sänka deras atomdrivna U-båtar som kan bära kärnvapen, förstöra ytterligare vapen och ammunitionsfabriker etc. med hjälp av EU-tillverkade långdistansmissiler. Allt med information och materiel hjälp från EU/Nato. Ryssland vet redan att vi till viss del ligger bakom Ukrainas försvarsförmåga, så det är ingen hemlighet.
Självfallet kommer Ryssland att begära frisläppande av sina frysta ryska tillgångar så snart det blir fred. EU borde därför omgående lösa problemet så att de kan användas för återuppbyggnaden av Ukraina. Det kan ske genom att Ukraina riktar skadeståndsanspråk i domstol mot Ryssland som startade kriget.