Investors ordförande Jacob Wallenberg betonar snabbheten
Stockholm Rotaryklubb fortsatte i tisdags med fokus på Investor, som varit pappa till Grand Hotel där klubben haft sin verksamhet under sina 100 år. Nu är det FAM i Wallenberggruppen som är ägaren till hotellet. Jacob Wallenberg, Investors ordförande sedan 21 år, gav perspektivet ”Investor idag”. Synnerligen intressant och vi får tacka vår lyckliga stjärna att Investor drivit på – haft en sense of urgency – ända sedan bildandet 1916, vilket gör att bolaget idag firar 110årsjubileum.
Här är tre fokus som Investor – och hela Wallenberggruppen – har på sina bolags och den egna verksamheten:
- Digitalisering
- Artificiell intelligence. AI
- Hållbarhet
Här vill Bloggen bara lyfta några frågor, hela redovisningen får inte plats här. Värdebasen som Investor utgår ifrån var slående och stämmer säkert med de flesta som lyssnade. Det är varje bolags egen verksamhet som är i fokus.och som styr utvecklingen. Och här finns en ”sense of urgency”, som Jacob Wallenberg starkt betonade. Något som saknas i den offentliga sektorn, både i Sverige och i EU. Vi är inte hungriga. Bloggen vill tillägga: tur att den privata sektorn inte smittats av den politiska sektorns långsamhet och oförmåga att göra saker och ting direkt, och när det behövs.
Wallenberg-gruppens investering i Stegra kom också upp. Här betonade Jacob Wallenberg att man både såg bolagets bohov idag och dess potential. Det skulle varit förödande om två två gigantiska investeringar (Northvolt och Stegra) gick åt fanders. Stegra har bättre förutsättningar i Sverige än batteriverksamhet, som vi inte vet så mycket om.
Så åter till Sveriges och EU:s behov av snabbhet. Här betonade Jacob Wallenberg flera gånger – genomgående – behovet av ”Sense of Urgency”. Vi måste bli ”hungrigare”, inte låta tiden bara gå. På en fråga om vad göra för att komma dithän, så svarade Jacob Wallenberg att vi måste kanske få en riktig kris, något som ställer saker och ting på ändan. Bloggen hoppas dock att Sverige och EU inte ska behöva uppleva en kris – det är det redan nu med den låga tillväxttakten – som Mario Draghi påpekade i en rapport redan för snart två år sedan.
EU:S regleringsiver hämmar både tillväxt och AI
EU:s AI Act (AI-förordningen) kan stoltsera med att vara världens första heltäckande lagstiftning för artificiell intelligens, med ett riskbaserat regelverk som syftar till att skydda hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter. Men samtidigt omfattar det områden som hämmar Europeiska bolags tillväxt och utveckling inom AI-området. Syftet må vara gott, att främja ansvarsfull AI-utveckling, minska risker för människor och skapa en enhetlig rättslig ram för AI. Regleringen går enligt Bloggen alltför långt, när det gäller rent industriella tillämpningar, där data och tillämpning inte borde omfattas av samma integritet som när det gäller för personer.
Siemens tvingas lägga sina AI-investeringar i USA och Kina
Ett exempel på konsekvenserna av EU:s regler är att Siemens tvingas avstå från att investera i AI inom Europa utan i stället välja USA eller Kina för dessa investeringar. Det handlar om investeringar värda drygt 11 miljarder kronor och huvuddelen kommer att gå till USA. Enligt Siemens VD Roland Busch beror detta på EU:s regler. Hans kritik gäller främst EU:s AI-förordning som enligt honom inte skiljer på AI-tekning som används i industrin och sådan som används direkt av konsumenter. Till Bloomberg säger Roland Busch vidare ”Det är fullständigt orimligt att behandla industri- och maskindata på samma sätt som personuppgifter. Jag kan inte motivera för mina aktieägare varför jag investerar pengar i en miljö där jag hålls tillbaka”
Bloggen har tidigare pekat på hur Europas tillväxt och utveckling släpar efter både USA och Kina, framförallt inom nyskapande teknik som AI. Utöver komplexa regelverk och tung byråkrati saknas också en gemensam kapitalmarknad som kan dra åt sig tillräckligt med riskkapital. Fortfarande har huvudsakligen endast riktlinjer beslutats kring det som föreslogs i Mario Draghis rapport från 2024. Där ligger man långt efter.
Nya ryska oljedepåer och anläggningar angripna
Ukrainska styrkor attackerade oljedistributionsstationen i Samara i Rysslands Samara oblast natten till igår, den 21 april och träffade en anläggning som är nyckeln till landets infrastruktur för oljetransport, berättade en källa inom Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) för Kyiv Independent. Operationen utfördes av SBU:s Alfa Special Operations Center och riktade sig mot anläggningens infrastruktur i bosättningen Prosvet, Samara Oblast , enligt källan.
Ukrainska drönare orsakade en ”massiv brand” vid stationen, uppgav källan. Enligt preliminära uppgifter skadades fem råolje-cisterner, var och en med en kapacitet på 20 000 kubikmeter, i attacken. Råolja från olika fält blandas vid stationen för att producera Uralolja, Rysslands flaggskeppsexportråolja, vilket gör anläggningen till en viktig del av Rysslands infrastruktur för oljetransport.
”Skador på sådana viktiga anläggningar minskar direkt Rysslands förmåga att samla ihop oljeexportleveranser och uppfylla sina kontraktsförpliktelser”, sa källan. Samara oblasts guvernör, Vjatjeslav Fedorisjtjov, sade att ”fiendens ukrainska väpnade styrkor inledde ytterligare ett försök att attackera en industrianläggning i Samara oblast.” Rysslands försvarsministerium hävdade att dess luftförsvarstrupper natten till den 21 april eliminerade 97 ukrainska drönare över Astrachan, Belgorod, Volgograd, Voronezh, Kursk, Rostov, Samara och Saratov oblaster, samt över Svarta havet.
Ukrainas generalstab rapporterade tidigare att Ukraina attackerade fyra ”viktiga” ryska oljeanläggningar, inklusive två oljeraffinaderier i Samara oblast den 18 april.
Ryssland angriper drönar-expert i Ukraina med fyra drönare
Serhiy ”Flash” Beskrestnov, en framstående expert på radioelektronisk krigföring och rådgivare till Ukrainas försvarsministerium, förlorade sitt hem i en riktad rysk drönarattack natten till den 20 april, skrev han på sin Facebooksida. Beskrestnov delade bilder på sitt utbrunna hus och förstörda fordon på Facebook igår. ”På ett ögonblick lämnades jag utan allt jag hade samlat på mig under 20 år. Inget hem, inga bilar, inga kläder”, skrev han. ”Jag ligger i gips och det ser ut som att jag kommer att vara det länge.”
Ukraina leder utvecklingen, men det vill inte Ryssland erkänna
Så här skriver Institute for th Study of War idag: ”Gerasimov (Rysslands ÖB) försöker sannolikt dölja Rysslands besvikelsefulla brist på framsteg i sin offensiv vår-sommar 2026. Ryska styrkor inledde sin vår-sommaroffensiv 2026 den 17 mars men har hittills inte gjort några taktiskt betydande framsteg, efter att ha förlorat cirka 10 kvadratkilometer över hela stridsområdet sedan just den 17 mars.
Rysslands framryckningstakt har avtagit i nordöstra, östra och södra Ukraina,inklusive i dess prioriterade insats mot fästningsbältet i Donetsk oblast, och ryska styrkor har varit tvungna att minska sitt operationstempo i flera områden av frontlinjen på grund av stora förluster. Ukrainska försvars- och motattacker medför ytterligare kostnader för Rysslands ansträngningar att upprätthålla fasaden att ryska styrkor ständigt avancerar över alla områden av frontlinjen samtidigt.
Vid fronten gäller i stort sett stiltje, men Ukraina verkar ha ledningen och tar initiativ.
Låt oss summera förlusterna av kriget med hjälp av Ukrainas utomordentliga statistik: Ryssland har förlorat 1 321 450 soldater i Ukraina sedan början av sin fullskaliga invasion den 24 februari 2022, rapporterade Ukrainas generalstab den 22 april, dvs idag.. Siffran inkluderar 1 140 soldatförluster som ryska styrkor lidit under det senaste dygnet. Av de eliminerade soldaterna torde inemot två tredjedelar vara döda. Troligen rör det sig om 800.000 döda ryssar.
Ukrainska tjänstemän brukar sällan avslöjar egna siffror, men president Volodymyr Zelenskyj berättade för France TV den 4 februari i år att minst 55 000 ukrainska soldater har dödats i strid sedan början av det fullskaliga kriget, utöver många som klassificerats som saknade i strid.
Enligt rapporten har Ryssland också förlorat 11 885 stridsvagnar, 24 436 bepansrade stridsfordon, 90 925 fordon och tankbilar, 40 516 artillerisystem, 1 749 raketsystem med flera uppskjutnings-raketer, 1 350 luftförsvarssystem, 435 flygplan, 350 helikoptrar, 251 489 drönare, 33 fartyg samt två ubåtar. Så det krävs en enorm uppoffring för att kunna ersätta dessa förluster med produktion och reparationer.