Nyligen kom OECD:s andra utgåva av regelutvärderingen av medlemsländerna ”Regulatory Policy Outlook 2018”. Den första kom för tre år sedan. Den visar tydligt att Sverige verkligen inte ligger särskilt väl till.
Redovisningen på de 255 sidorna är ganska detaljerad, men illustrativ. Den visar två saker. Av OECD:s 36 medlemsländer så har nästan alla regelfrågorna direkt under statsministern eller centralt i regeringen. Sverige avviker.
Enligt OECD:s beräkningar, som är detaljerade och relevanta, så kan ett land nå nivå fyra. Det är få som når så högt, men många ligger på 3 -3,5. Sverige ligger på 2. Det finns länder som är sämre än Sverige, men det finns många som hanterar regelfrågor bättre än vårt land.
Sammanfattningsvis vad gäller Sverige:
- Sverige har nästan sämst nivå bland alla OECD-länder när det gäller övervakning av regelsättning och regelbörda.
- Sverige ligger över genomsnittet i OECD när det gäller regelbörda
Läget i Sverige belyses väl av i en artikel där juristen Göran Green intervjuas. Han är styrelseledamot i Näringslivets Regelnämnd.
I tidigare bloggar har jag redovisat hur regelarbetet styrs i Sverige. Och det är ingen upplyftande läsning, men jag vill länka till några:
- Regelkrånglet blir allt krångligare, februari 2016
- Det finns ett Regelråd i Sverige, som ingen känner till, mars 2017
- Regelverket drabbar de svenska företagen allt hårdare, också mars 2017
Det finns ytterligare ett antal bloggar som belyser det svenska regelkrånglet, men också sådan som redovisar andra länder. Dessa bloggar hittar man enkelt genom fritextsökning.